Nyheter

Skiftande syn på fastan inom frikyrkligheten

I morgon börjar fastan men den är allt annat än påtaglig inom den frikyrkliga tradition. På många håll märks den inte överhuvudtaget. Men det finns tendenser till förändring.

Reese Stanley, 3 år gammal, från staden Houston i den amerikanska delstaten Texas har fått ett kors ritat på sin panna i samband med askonsdagsfirandet i kyrkan Ecclesia Church. Seden att rita kors i pannan på askonsdagen är även vanlig i Sverige inom Katolska kyrkan och i vissa svensk-kyrkliga kretsar. | Foto: Johnny Hanson
Reese Stanley, 3 år gammal, från staden Houston i den amerikanska delstaten Texas har fått ett kors ritat på sin panna i samband med askonsdagsfirandet i kyrkan Ecclesia Church. Seden att rita kors i pannan på askonsdagen är även vanlig i Sverige inom Katolska kyrkan och i vissa svensk-kyrkliga kretsar. | Foto: Johnny Hanson

Observera: Den här artikel publicerades för 10 år sedan eller mer.

- Jag tror att det kan vara bra att skapa den typen av rytm, säger Fredrik Wenell, pastor i Johanneskyrkan Linköping.Liselotte J Andersson är evangelist i Svenska missionskyrkan på halvtid och reser mycket. Fasteperioden märks inte konkret, tycker hon.- Nej, det är väl något av en vit fläck i frikyrkligheten. Det är synd, det är bra med en särskild tid på året där man gör en avstämning i det egna livet. Styrkan i väckelsetraditionen, att man lämnar det som varit, kan också ses som dess svaghet: bikten och syndabekännelsen som hör samman med fastan tappas bort."Det är naturligt"I Filadelfiaförsamlingen Stockholm (Pingst) uppmärksammas inte fastan, och pastorn Niklas Piensoho tycker att det är naturligt.- Pedagogiken med fasta är riktig, viktig och biblisk. Men kyrkoåret med sin rytm är inte bra kommunikativt mot en modern människa. Fast det beror förstås på utgångspunkten, vårt primära fokus nu är att nå nya människor - gudstjänsterna är nu mycket ett uttryck för missionsbefallningen och då präglar det.Och då fungerar det inte att följa kyrkoåret?- Det var mer naturligt med ett år som rytm förr, i bondesamhället, än nu när många tänker mer vecko- eller månadsvis. Vi tänker predikoteman mer i projektform - sex-sju söndagar i rad, just nu kring bön. Allt det här är pedagogiska grepp för att få fram sitt budskap: kyrkoårets fokus på fasta är ett, predikoserier ett annat.Och ni skulle inte kunna ha ett kring fasta?- Jo absolut, men inte säkert just den rubriken. Men nyttan kring att avstå från olika saker skulle jag mycket väl kunna se som ett tema.I Linköping utmanar och inbjuder Johanneskyrkan (Evangeliska frikyrkan) sina medlemmar att delta i fastan. Fredrik Wenell berättar varför:- Vi följde kyrkoåret ifjol, men gör det inte vanligtvis eller i år. Vi predikar igenom en bibelbok i taget, det är vårt upplägg. Men vi har fokus kring jul och påsk förstås, och från och med förra året även fastan. "Något här att återta"Förutom undervisning och konkreta tips kring olika sätt att fasta - från exempelvis mat och media - så erbjuds alla ledare andliga vägledningssamtal, en möjlighet till bekännelse och bikt och ett avstamp inför framtiden.- Jag tror att det finns något här för oss att återta. Att avstå från något för att skapa extra utrymme för bön och för att påminna sig själv om det kristna livet. För mig är den årliga rytmen med fastan ett försök att motverka vår inre sekularisering, om man säger så."En tydlig poäng"Varken Fredrik Wenell eller Liselotte J Andersson är alltså några ivriga försvarare av kyrkoåret, även om de kan tänkas sig använda det emellanåt och på olika sätt. Men de kan ändå se en tydlig poäng med att ta tillvara på den inkörda fasteperioden inför påsken. Andersson:- Man kan förstås ha det vid andra tillfällen men sånt här tenderar att inte bli av utan en tydlig rytm, är min erfarenhet. Det här hjälper oss komma igång och dessutom kanske det kan vara en poäng i att många kristna från olika traditioner fastar och tar extra tid i bön samtidigt? Så tänker jag.Frågan: Uppmärksammar ni fastetiden i er församling? Ebbe Andréasson, pastor i Missionskyrkan i Habo:- Vi nämnde i söndags att det var Fastlagssöndagen, men inte mer än så. Vi gör ingenting speciellt på Askonsdagen heller.Georg Kjellberg, pastor i Bergskyrkan, Evangeliska Frikyrkan i Hässelby:- Vi brukar inte markera det på något särskilt sätt, det är i så fall individuellt. Men det är en god tradition och fasta är bra på många sätt.Carl-Johan Axskjöld, föreståndare för Laurentiistiftelsen (Svenska kyrkan) i Lund:- Fastan inleds nu på Askonsdagen med mässa och asktecknande. Palmerna från Palmsöndagen har bränts och blivit till aska som vi använder till att teckna ett kors i pannan på dem som vill, samtidigt läser vi "Av jord är du kommen, jord skall du åter bli". Det är en påminnelse om att vi är förgängliga. Studenterna brukar bli flitigare på att besöka våra tideböner under fastan också. Man kan dra ner på sådant man tycker är gott, som godis, alkohol eller annat, för att markera fastan innan påsken. Det är något vi pratar om i församlingen.Bertil Åhman, pastor i EFS-kyrkan i Östersund:- Det har jag inte ens en tanke på. Vi håller låg profil där. Jag säger som Björn Ferry sa efter skidskyttet igår: Punkt.K-G Larsson, föreståndare för Pingstkyrkan i Örnsköldsvik:- Menar du den vi har innan påsken? Det här med Askonsdagen är ingen pingstgrej direkt. Det är inte medvetet vi väljer bort fastan, jag har bara aldrig hört talas om att Pingstkyrkor har följt fastan innan påsk.

Läs Dagen en hel månad för endast 29 kr*

* Därefter 199 kr per månad

Dagen Digital

Klicka här