Gudsfruktan är kunskapens begynnelse, dåren föraktar vishet och fostran.

Om Gudsfruktan är kunskapens begynnelse, vad blir då kvar av vishet och fostran om vi, som så ofta i vår kultur, sätter likhetstecken mellan gudsfruktan och dårskap?

Och vem eller vilka bör ges rätten att avgöra vad som är kunskapens källa?