Det är i högsta grad en förtroendefråga för hela kristenheten. Icke-kristna blockeras i sitt sökande efter Gud när Jesu lärjungar av i dag sopar vissa begångna fel och misstag under mattan, om än det sker med ”omsorg” om sökarna.
Åhman gav några konkreta profetior som inte inträffat såsom de enligt Hinn skulle gjort. Ytterligare exempel kan kanske få oss att inse vikten av att även Benny Hinn är en människa och behöver tillrättavisning , precis som vi andra syndare. Då kan nådens sken från Gud få en chans att stråla fram utan att behöva skymmas av miljontals dollar och privata jetplan.
Den karismatiska amerikanska tidningen ”Charisma” rapporterade år 2000 från Benny Hinns stora millenniummöte i Long Beach Convention Center i södra Kalifornien. Följande fyra profetior av Hinn är nedtecknade:
Ett fredsfördrag mellan Israel och palestinierna kommer att undertecknas innan årets (2000) slut och ger en ny öppenhet för kristendomen i Mellersta Östern.
En grupp israeliska rabbiner kommer att se en vision av Jesus som leder dem till att predika evangeliet i deras synagogor.
Påven kommer att vara död inom två år (senast 2002) och den nye påven blir en italienare med glasögon och långt hår.
Inom två år (senast 2001) kommer en ung manlig egyptier, som är omvänd från islam, att predika evangeliet med sådan kraft att hundra tusentals muslimer tar emot Kristus. Om detta kommer Charisma att rapportera.
Inget av detta inträffade så långt jag vet, trots att Hinn mindre än ett halvår innan profeterat att han inte kan profetera fel! Uppenbarligen var inte Gud bakom orden. Är då inte Hinn ansvarig?
Hinn är bara ett exempel på profeter som ibland talat i köttet. Församlingen behöver i högsta grad profeter, men varför intar vi inte en sundare och mer biblisk inställning till profeterna?
Varför anser många Torsten Åhman vara särskilt modig, när han i själva verket bara agerar enligt sunt bondförnuft som i detta fall dessutom visar sig sammanfalla med en biblisk hållning?
Att bara blunda, tuta och köra vidare som om ingenting hänt, sänker förtroendet så drastiskt för profeter så att ingen bryr sig när det väl är Gud som talar.
Wilgot Fritzon
