En god tumregel
för kritik är att den vars åsikter man kritiserar känner igen sig i hur dessa beskrivs.
Nyhetsartikeln ”Ny bibelutgåva - med hål i” i Dagen 8 december innehåller sakfel som inte kan stå oemotsagda.
Artikeln tar upp utgivandet av en bibel i Holland där de avsnitt som handlar om ekonomisk rättvisa är borttagna och ersatta med hål. Avsikten är att utmana läsarna att inse hur lätt vi i vår läsning av Bibeln rationaliserar bort och tar udden av det vi uppfattar som utmanande. I artikeln hävdas att detta ”ligger mycket närmare verkligheten än vad man först tror” och det varnas för ”krafter som vill forma församlingar efter företagsprinciper och anpassa evangeliet efter nutida människor.” Emergent Church pekas ut som en rörelse som har ”flera förespråkare som menar att det är vår samtid som ska bestämma vad vi skall se som sant i Bibeln.” Två personer, Stanley Hauerwas och Brian McLaren får sedan klä skott för detta påstående.
Redan här infinner sig sakfel. Emergent Church går inte att förstås som en tydlig rörelse med gemensam agenda. Det är snarare ett pågående samtal mellan människor med många olika åsikter - ett samtal som främst förs på Internet över olika bloggar. Enligt min mening innehåller dessa samtal ömsom vin och ömsom vatten och det finns en hel del att diskutera. Jag antar att Hauerwas, som är en känd teolog och etiker, citeras en del i dessa samtal, men företrädare för någon emergentrörelse är han definitivt inte.
Nyhetsartikeln ”Ny bibelutgåva - med hål i” i Dagen 8 december innehåller sakfel som inte kan stå oemotsagda.
Artikeln tar upp utgivandet av en bibel i Holland där de avsnitt som handlar om ekonomisk rättvisa är borttagna och ersatta med hål. Avsikten är att utmana läsarna att inse hur lätt vi i vår läsning av Bibeln rationaliserar bort och tar udden av det vi uppfattar som utmanande. I artikeln hävdas att detta ”ligger mycket närmare verkligheten än vad man först tror” och det varnas för ”krafter som vill forma församlingar efter företagsprinciper och anpassa evangeliet efter nutida människor.” Emergent Church pekas ut som en rörelse som har ”flera förespråkare som menar att det är vår samtid som ska bestämma vad vi skall se som sant i Bibeln.” Två personer, Stanley Hauerwas och Brian McLaren får sedan klä skott för detta påstående.
Redan här infinner sig sakfel. Emergent Church går inte att förstås som en tydlig rörelse med gemensam agenda. Det är snarare ett pågående samtal mellan människor med många olika åsikter - ett samtal som främst förs på Internet över olika bloggar. Enligt min mening innehåller dessa samtal ömsom vin och ömsom vatten och det finns en hel del att diskutera. Jag antar att Hauerwas, som är en känd teolog och etiker, citeras en del i dessa samtal, men företrädare för någon emergentrörelse är han definitivt inte.
I artikeln påstås
även att Hauerwas inte enbart vill ta bort ett fåtal verser från Bibeln utan han ”vill ta bort hela Bibeln”. Stanley Hauerwas har under årtionden kritiserat att bibelläsningen i väst blivit individualiserad, vilket lett till att de kristna alltför starkt präglas av vad samhället säger är politiskt korrekt.
I USA har, enligt honom, det politiska etablissemanget tagit över tolkningen av texten och tillfångatagit dess betydelse, vilket blivit tydligt när politiker använder sig av Bibeln som argument för USA:s krigsföring.
Hauerwas menar att Bibeln måste återerövras och befrias av den kristna gemenskapen. För honom är det bara bland människor som vill lyda Bibelns innehåll som texterna kan förstås på riktigt.
Hauerwas är alltså radikal i sin vilja att låta Bibeln vara normgivande och framträdande i den kristna gemenskapen, tvärtemot vad som påstås i artikeln.
I USA har, enligt honom, det politiska etablissemanget tagit över tolkningen av texten och tillfångatagit dess betydelse, vilket blivit tydligt när politiker använder sig av Bibeln som argument för USA:s krigsföring.
Hauerwas menar att Bibeln måste återerövras och befrias av den kristna gemenskapen. För honom är det bara bland människor som vill lyda Bibelns innehåll som texterna kan förstås på riktigt.
Hauerwas är alltså radikal i sin vilja att låta Bibeln vara normgivande och framträdande i den kristna gemenskapen, tvärtemot vad som påstås i artikeln.
På samma sätt
misstolkas Brian McLaren, Sverigeaktuell med flera böcker. Han är verkligen tongivande i Emergent Church-samtalet. Men med ett citat, som saknar hänvisning, påstås McLaren ifrågasätta Bibelns auktoritet. Den som läst och hört McLaren vet att hans drivkraft är att se hur tron och Bibelns sanning kan möta människor som inte är förankrade iden kristna traditionen.
För dessa, som McLaren gillar att definiera som postmoderna, är inte påståenden om Bibeln som sann en självklarhet, även om en pastor säger det. Att utifrån detta tilldela McLaren åsikten att Bibeln inte skulle vara auktoritet för den troende och kyrkan är vilseledande. Han vill snarast i sina böcker att nutidsmänniskan ska förstå och gripas av den bibliska berättelsen. Om han lyckas väl i alla stycken kan man givetvis ha olika åsikter om.
Hauerwas, McLaren och Emergent Church får man gärna diskutera, men man skall beskriva deras åsikter rätt!
För dessa, som McLaren gillar att definiera som postmoderna, är inte påståenden om Bibeln som sann en självklarhet, även om en pastor säger det. Att utifrån detta tilldela McLaren åsikten att Bibeln inte skulle vara auktoritet för den troende och kyrkan är vilseledande. Han vill snarast i sina böcker att nutidsmänniskan ska förstå och gripas av den bibliska berättelsen. Om han lyckas väl i alla stycken kan man givetvis ha olika åsikter om.
Hauerwas, McLaren och Emergent Church får man gärna diskutera, men man skall beskriva deras åsikter rätt!