Klas Hansson: Ännu (M)er partipolitik i kyrkan?

Ska Moderaterna återvända som parti till kyrkomötet? Den frågan ska diskuteras på partiets stämma denna vecka. Jag tror att det är ett steg i fel riktning.

Ordningen med de politiska partierna i kyrkan infördes på 1930-talet då riksdagen beslöt att kyrkofullmäktige i församlingarna skulle utses genom proportionella val. Då måste det finnas olika grupper att rösta på: de politiska partierna. Redan på 1930-talet fanns det en stark motsättning mellan socialister och borgare när val skulle förrättas till kyrkomötet. Det började där.

Efter kriget infördes proportionella val även till kyrkomötet vilket fick fullt genomslag när kyrkomötet fick 251 fritt valda ledamöter 1982, valda för längre mandatperioder. Det politiska systemet, med rötter i hur enkammarriksdagen kom till, blev normgivande. Kyrkomötet antog riksdagens arbetsformer, vilket bland andra Ludvig Jönsson, pastor primarius i Stockholm, protesterade emot. Socialdemokraterna i kyrkomötet tänkte sig på 1980-talet att de skulle skapa en socialdemokratisk bibelsyn, en socialdemokratisk kyrkosyn och en socialdemokratisk människosyn. Som om det skulle finnas ett partipolitiskt sätt att förstå Bibeln.

Kyrkomötets makt ökade år 2000 när det blev ändrade relationer till staten. Nu fick det bestämma inte bara om inomkyrkliga frågor utan fatta beslut över hela fältet: om organisation, om prästernas villkor, hur församlingarna ska organiseras och mycket mer. Inför kyrkovalet 2017 uttalade partiledarna Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C) och Stefan Löfven (S), att deras partier ställde upp för att de ville vara med att påverka kyrkan utifrån sina partiers värderingar. Löfven sade i en intervju i Kyrkans Tidning (25/26 2017) att han inte kunde se slutet på det engagemanget. Han ville påverka kyrkan, till exempel så att alla präster skulle vara tvungna att viga samkönade par.

Flera andra politiska partier har efter 2000 slutat att direkt engagera sig i kyrkovalen, bland dem Moderaterna. De moderata politiska idéerna företräds i stället av gruppen Borgerligt alternativ. Den fick inte heta Moderater i Svenska kyrkan, vilket den gärna ville för att bli igenkänd. Men det har gått dåligt. Trots den moderatblå färgen på hemsidan tappar den kraftigt i stöd. Därför ska Moderaterna på sin kommande stämma besluta om partiet ska ställa upp som parti igen. Det skulle ytterligare öka de politiska partiernas direkta inflytande över kyrkan.

Läs fler artiklar om Svenska kyrkan

Sören Ekström, tidigare såväl generalsekreteraren i Svenska kyrkan som statssekreterare (S), hävdade i debattartiklar 2014 att Socialdemokraterna skulle sluta engagera sig som parti i Svenska kyrkan. En fri nomineringsgrupp borde bildas. Så har det inte blivit. Men även de grupper som inte längre har ett organisatoriskt samband med sina partier, till exempel Fria liberaler i Svenska kyrkan, agerar med den politiska ideologin som ledstjärna och driver samma frågor som tidigare. Även om den direkta anknytningen till partiet inte finns bärs de politiska idéerna vidare.

I min forskning har jag undersökt ett antal ärenden som har behandlats av kyrkomötet sedan år 2000. De har handlat om abort, böneutrop, församlingstillhörighet, konfessionella friskolor, kultur och tradition, lagen om Svenska kyrkan, miljöfrågor, tak och golv i kyrkoavgiften och vigsel av samkönade par.

Ett exempel är belysande. När det gäller lagen om Svenska kyrkan var Folkpartiet/Liberalerna mot att en sådan lag stiftades. Alla trossamfund skulle lyda under samma lag. Så blev det inte. Men redan på det första kyrkomötet efter år 2000 motionerade partiet för att få till stånd en ändring i den precis ingångna överenskommelsen.

Och sedan har det fortsatt, gång på gång, ibland i riksdagen, ibland i kyrkomötet, för att få bort den särskilda lagen om Svenska kyrkan. Men kan det verkligen vara i kyrkans intresse att driva den frågan?

I samtliga fall som jag har undersökt går det att se att det är hjärtefrågor för partierna, som ömsom driver dem i riksdagen och ömsom för fram dem i kyrkomötet, med ibland nästan likalydande motioner. Kyrkan ska förändras i enlighet med deras prioriteringar, antingen genom beslut i kyrkomötet, och om det inte går, genom beslut i riksdagen. Det finns en tydlig partipolitisk och idépolitisk påverkan av Svenska kyrkans kyrkomöte. Det betyder förstås inte att alla frågor har sådana drag. Detta ställer ändå lojalitetsfrågan i centrum. Kyrka eller parti?

Ska nu Moderaterna återkomma som parti i kyrkomötet betyder det en ytterligare knytning av Svenska kyrkan till det partipolitiska systemet. Är det rätt väg att gå med en kyrka som sedan år 2000 har fått ändrade relationer till staten? Men tydligen inte till partierna.

Klas Hansson, docent i kyrkohistoria

Läs även Moderaterna vill ge sig in i kyrkopolitiken igen