Människor som vill leva har sorterats bort

Stellan Welin och Simon Rundquist kommenterar i Dagen vår debattartikel i Dagens nyheter (24/6) där vi skriver att den kommande coronakommissionen behöver granska hanteringen av människors värde och värdighet.

Läs mer Tragedierna inom äldrevården är inte eutanasi

Läs mer SKR:s retorik går alldeles för långt

I vår debattartikel står att ”personalen i vården har gjort ett enastående arbete under hård press”. Vi ifrågasätter inte god palliativ vård och vi skriver inget om att tvinga alla människor oavsett ålder och kondition in på sjukhus. Men vi skriver om människor som ville leva och inte dö – och som ändå har sorterats bort och bara överlevt därför att anhöriga har stridit för dem. Och om människor som kan ha fått palliativ vård när annan behandling hade kunnat vara framgångsrik. Vår artikel anklagar ingen för att genomföra eutanasi, men den ställer frågor om människovärde och mänsklig värdighet som behöver ett ärligt svar.

I debattartikeln undrar vi om svensk vård, under coronapandemin, varit i närheten av att människor medvetet eller omedvetet har sorterats in i olika fack utifrån svåra prioriteringar. Eutanasi är ett bredare begrepp än dödshjälp. Det senare används inte i artikeln utan är rubriksättarens val. Eutanasi betyder ordagrant ”den goda döden” som i det bibliska att få dö ”gammal och mätt av år”. Nu är ordet dock för alltid befläckat av nazisternas program att sortera människor genom att skilja de vars liv ansågs värt att levas från de vars liv inte ansågs värt att levas. Det är sorterandet som då hade de konsekvenser som vi aldrig får glömma.

Enstaka fall har kommit till allmänhetens kännedom där människor har valts bort trots tomma vårdplatser. Om en person som är över 80 på grund av sin ålder nekas behandling som sedan visar sig rädda dennes liv, väcks frågan om det har smugit sig in en värdering som vi egentligen inte vill stå för. Det är inte bara berättigat utan nödvändigt att vi frågar oss hur detta rimmar med våra stolta ord om alla människors lika värde. Denna fråga är inte en anklagelse mot hårt arbetande personal i vården, utan det är en fråga för oss alla. Den handlar om den värdegrund vi vill stå på.

Denna debatt förekommer också i medicinsk fackpress, exempelvis i Dagens Medicin, men den hör även hemma i ett sansat samtal i samhället, eftersom den rör frågor som angår oss alla.

Vår debattartikel har engagerat och provocerat. Vi tror att det beror på att den rör vid en öm punkt. Enligt World Value Survey ligger Sverige bland de fem sämsta länderna när det gäller att se med respekt på människor över 70 år. Samtidigt vet vi: Den värdighet som ett samhälle behandlar sina medlemmar med – oavsett styrka, ålder och så vidare – är ett mått på allas trygghet och tillit.

När regeringen tillsätter en granskningskommission för att se över hanteringen av coronakrisen behöver dessa frågor särskilt finnas med i bedömningen. Representanter för trossamfunden bör självklart finnas med i detta arbete.

Presidiet för Sveriges kristna råd:

Daniel Alm, föreståndare, Pingst – fria församlingar i samverkan

Anders Arborelius, biskop, Stockholms katolska stift

Benjamin Dioscoros Atas, ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan

Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan

Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd

Läs mer SKR lyfter frågan på nytt: Var det dödshjälp?