I en artikel i Dagen 25 juni "SKR lyfter frågan på nytt var det dödshjälp?" redogörs för att Sveriges kristna råd, företrätt av Daniel Alm, Anders Arborelius, Benjamin Dioscoros, Antje Jackélen och Karin Wiborn, skriver om dödsfallen på svenska äldreboenden under den rubriken "Hur nära dödshjälp har coronavården av äldre varit?" (DN debatt 24 juni 2020)
SKR tar upp, med en upprördhet som jag delar, hur äldre, som det verkar, felaktigt har bortprioriterats och satts på palliativ vård, i många fall utan att läkaren haft kontakt med patienten. Ett särskilt upprörande fall var den 81 årige man, där anhöriga tog strid och deras pappa kom ut frisk ganska snart med rätt behandling. SKR frågar sig ”Hur nära är den praktik som vi sett i Sverige under denna pandemi det som kallas eutanasi?”
Frågan är vad författarna menar med eutanasi. Menar de eutanasi i den mening nazisterna bedrev sitt ”eutanasiprogram”, där läkare och vårdpersonal systematiskt mördade oönskade människor? I debatten har det ibland framförts påståenden av (nästan) denna art. Jimmie Åkesson talar om dödstalen bland de äldre som en ”massaker” (Aftonbladet 11 juni 2020) och Ebba Busch menar att regeringen ”med berått mod” tillåtet en stor smittspridning. Menar företrädarna för SKR att läkarna avsiktligt har dödat patienter? Jag tror inte det.
Det som har hänt inom äldrevården är en tragedi. Många människor har dött i förtid. Flera av dessa hade troligen kunnat fått ett bra fortsatt liv med rätt vård. Kommande utredningar får visa vilka eventuella fel som begåtts. Samtidigt får vi inte glömma att det finns många sköra äldre som inte skulle gagnats av intensivvård. För dem var palliativa åtgärder bättre. Men det får inte vara så att den som behöver vård och kan tillgodogöra sig vården nekas, baserat på ålder, och istället får palliativ vård. Särskilt upprörande är om detta har skett utan att läkaren gjort en bedömning på plats. Det är självklart fel om äldre rutinmässigt prioriteras bort, särskilt som det hela tiden fanns vårdresurser tillgängliga.
Om inte författarna menar eutanasi i nazismens mening, så måste de mena den eutanasi som finns i till exempel Holland. Där kan en svårt sjuk patient på egen begäran få en dödande injektion av en läkare. Orden ”på egen begäran” är centrala och det finns olika regler i alla länder med dödshjälp för att säkerställa att önskan om dödshjälp verkligen är patientens egen utan påtryckningar utifrån. De flesta av de tveksamma fall i Sverige, där äldre vägrades behandling, var inte på deras egen begäran. Svensk lagstiftning tillåter dock att läkaren väljer bort en viss behandling, om läkaren inte tror den blir till nytta för patienten. Patienten har aldrig rätt att kräva en viss behandling, men måste samtycka till all behandling. Å andra sidan är läkaren skyldig att föreslå den bästa behandlingen ”enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”.
Man kan tycka vad man vill om dödshjälp – jag anar att skribenterna från Sveriges kristna råd ogillar dödshjälp – men centralt är att den ska ske på patientens egen begäran. Mycket av kritiken mot dödshjälp skjuter in sig på att en sådan begäran om dödshjälp beror på påtryckningar eller depression. Själv tror jag att kritikerna har fel i detta. Depressionerna går att sortera bort och behandlas. Men någon dödshjälp ”på egen begäran” har det inte varit på svenska äldreboenden. Man har inte ens varit nära. Däremot har troligen ett antal äldre felaktigt prioriterat bort av läkare.
Eutanasi brukar betyda att läkaren ger en dödande injektion. Detta är tillåtet i några länder men förbjudet i Sverige. Att ge en patient en dödande injektion är dråp eller mord i Sverige. Däremot är det lagligt i Sverige att hjälpa någon att begå självmord. Det betyder att den andra formen av dödshjälp – att patienten får ett dödande medel som patienten själv intar – är tillåten i Sverige. Legitimerad personal som medverkar åtalas inte men riskerar att få legitimationen indragen.
En utredning har nyligen föreslagit kriminalisering av ”hets till självmord” (SOU 2019:32). Utredningen föreslår ingen ändring vad gäller medhjälp till självmord. Föreningen Rätten till en värdig död vill att det ska bli tillåtet för vårdpersonal att medverka till dödshjälp under strikta regler.
Så gick det inte till på svenska äldreboenden. Det förekommer ingen dödshjälp på svenska äldreboenden. Det förekommer heller ingen eutanasi – vare sig man avser nazisternas avskyvärda mordprogram eller eutanasi som att få en dödande injektion på egen begäran. Företrädarna för Sveriges kristna råd – och många andra – borde vara försiktigare med ordvalen.
Stellan Welin, Professor em, medlem i Rätten till en värdig död (RTVD)