07 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

“Adaktussons debattartikel är full av okunskap och fördomar”

Replik. Lars Adaktusson kompenserar bristerna i sin argumentation om Israels hantering av vaccinationsfrågan av palestinier med personangrepp på mig, skriver Mustafa Barghouti.

Att personangrepp blir utvägen för den som saknar argument och kunskap blir övertydligt när den kristdemokratiska politikern Lars Adaktusson (Dagen 25/1) ska kommentera att jag i Sveriges Radio den 22 januari som läkare och expert beskriver Israels orättvisa hantering att förse invånare i illegala israeliska bosättningar på ockuperat palestinskt territorium med covid-19-vaccin, medan den palestinska civilbefolkningen som helt lagligt bor i byar runt omkring inte får del av detta. Jag har tidigare utvecklat detta resonemang i New York Times den 12 januari där jag även påpekade att detta innebär medicinska risker för både israeler och palestinier.

Andra debattörer har redan förklarat hur Adaktusson missförstått frågorna kring en ockupationsmakts ansvar för civilbefolkning enligt internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna. Han kompenserar i stället bristerna i sin artikel med ett personangrepp på mig, baserat på att han förväxlat mig med en avlägsen släkting. När han sedan ska återkomma med en ny och “rättad” artikel blir argumentet att påstå att min släkt (han använder det på både arabiska och engelska nedsättande ordet “klan”) skulle präglas av hat. Denna lögn menar han skulle vara mer relevant än min medicinska expertis när jag kommenterar medicinska frågor.

För moderna människor är varje individ ansvarig för sina egna handlingar och uttalanden.

—  Mustafa Barghouti

Det vore lätt att göra sig lustig över Adaktussons okunskap och fördomar och fråga om dessa även präglar hela hans “klan”. Men det finns inget lustigt i detta. För moderna människor är varje individ ansvarig för sina egna handlingar och uttalanden. Det är i stället djupt ironiskt att han i sin artikel hänvisar till IHRA-definitionen av antisemitism där ett explicit exempel utgör att döma alla i en grupp eller ett folkslag utifrån en enskild individs handlingar. Detta är oacceptabelt oavsett om den utsatta personen är jude, arab, färgad eller tillhör en annan grupp. Att utsättas för rasism och antisemitism är inte främmande för vare sig israeler eller palestinier, utan en förbannelse som vi gemensamt har att bekämpa.

Jag har genom åren träffat flera svenska kristdemokrater som inte alls präglats av samma okunskap, fördomar och grova språkbruk, och vill fråga partiledaren Ebba Busch om det är så här de svenska Kristdemokraterna numera vill uppfattas.

Som läkare har jag avlagt ett löfte att aldrig diskriminera och aldrig skada en människa. Jag har alltid behandlat mina patienter lika oavsett om de varit muslimer, judar eller kristna, och mina israeliska kollegor arbetar efter samma principer. När Sverige först på 1770-talet tillät judar att utöva sin tro inom landets gränser hade judar, kristna och muslimer i Palestina redan många hundra års erfarenheter av samarbete och samexistens. Att därför utmåla konflikten som en etnisk och religiös konflikt är inte bara historielöst, utan också farligt. Etniska och religiösa dimensioner förstärker konflikter och gör dem svårare att lösa.

Att därför utmåla konflikten som en etnisk och religiös konflikt är inte bara historielöst, utan också farligt.

—  Mustafa Barghouti

Det är sådan argumentation man hittar hos dem som försvarar den längsta militära ockupationen i modern historia, där diskrimineringen av palestinier beskrivs som apartheid av den respekterade israeliska mänskliga rättighetsorganisationen B’tselem. Det är så man uttrycker sig bland extremisterna inom bosättarrörelsen och våldsbejakande grupper på båda sidor, de som vill driva fram en situation där det ena eller andra folket ska fördrivas eller underkasta sig. Det är tyvärr sådana grupperingar denne Adaktusson allierar sig med, och vars talesmän han bjuder in till Sverige.

Konflikten handlar om mark, och hur vi ska hitta en rättvis lösning som gynnar båda folken och ger hållbar långsiktig fred. Det Palestinska nationella initiativet (PNI) som jag representerar föddes ur behovet av en palestinsk politisk kraft som står fria från Hamas och Fatah. Men inte minst ur visionen att med icke-våldsmetoder kämpa för våra rättigheter och en rättvis fred, ett arbete som sker tillsammans med våra vänner i de många israeliska freds- och människorättsorganisationerna.

Jag vill utmana Ebba Busch att hitta en bättre väg än att låta sitt parti styras av dem som allierar sig med extrema grupper, eller ensidigt agerar megafoner åt makthavarnas agendor.

Låt mig skicka en inbjudan att i stället träffa alla oss kristna, judar och muslimer som tar ställning mot våld, hat och övergrepp, som kräver att alla parter i konflikten ska respektera humanitär rätt och mänskliga rättigheter, som samarbetar med fredliga metoder för en framtid tillsammans för både israeler och palestinier. För oss som lever mitt i konflikten är det ställningstaganden som kräver mod. Jag hoppas att även du har modet att stå upp för samma värderingar.

Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar