Debatt

Rätten att rösta finns, men inte alltid möjligheten

Replik. Trots att omkring en femtedel av Sveriges vuxna befolkning har någon form av funktionsnedsättning, är valsystemen inte det minsta anpassade efter detta, skriver Mackan Andersson.

Den 5 oktober skriver Barbro Boomsma, helt riktigt att “1991–2021 – det vill säga i 30 år har alla vuxna i Sverige haft rösträtt.”

Texten är tydlig och borde stämma till eftertanke – vi fortsätter att kalla 1921 års reform för “allmän och lika rösträtt” i många sammanhang, men väljer då att helt enkelt inte se och minnas människor med funktionsnedsättning.

Men det finns ytterligare demokratiproblem, som kvarstår. Fortfarande utgör inte rösträtt detsamma som möjlighet att rösta.

Vi som lever med en funktionsnedsättning behöver allierade bland er som (ännu) inte har en. Vi behöver att ni också står upp för våra demokratiska rättigheter.

—  Mackan Andersson

Själva röstningsförfarandet i dag utestänger exempelvis blinda personer, som måste välja att rösta med valhemlighet och -integritet men inte kunna personrösta, eller välja att personrösta men hjälp av ombud.

I många, många röstningslokaler är det fortfarande omöjligt att ta sig fram eller komma bakom en skärm, om man sitter i rullstol och så vidare. Poströstning på partier som ännu inte får sina valsedlar distribuerade av valmyndigheten är också en svårighet som berör många, många medborgare som kan ha väldigt olika skäl till att inte ta sig till en röstlokal.

Trots att vi räknar med att omkring en femtedel av Sveriges vuxna befolkning har någon form av funktionsnedsättning, är själva valsystemen inte det minsta anpassade efter detta.

Inom parentes sagt kan vi fundera över om Valmyndigheten inte bryter mot Förvaltningslagens 13 paragraf, andra stycket, i och med detta. “En myndighet ska under samma förutsättningar använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.”

2021 har utropats som ett “demokratiår” i Sverige, men en stor del av valmanskåren utestängs systematiskt från våra allmänna val. Det borde ses som ett större demokratiproblem.

Och här behöver vi som lever med en funktionsnedsättning allierade bland er som (ännu) inte har en. Vi behöver att ni också står upp för våra demokratiska rättigheter.

Fler artiklar för dig