Debatt

Har helig Ande blivit så ringrostig att vi behöver enneagram i stället?

Replik. Kristen tro handlar inte om personlig utveckling utan om jagets avveckling. Med verktyg som enneagrammet riskerar man att hamna utanför det som är centralt i den kristna tron, skriver Lennart Jareteg.

Enneagram.

Efter att ha läst artikeln av Zandra Erikshed den 5/2 vill jag dela några reflektioner. Många kristna hamnar i dag i en snårskog av metoder och lärosystem. Men ser vi till vad Bibeln undervisar, då är den kristna tron tänkt att vara häpnadsväckande enkel. I det finns dock ett säreget hinder: själva enkelheten!

Vi föredrar vanligen finess och krusiduller. Vi vill ställa upp tron i tabeller och diagram. Vi bäddar in den i system och ritualer. Ofta definierar vi tron utifrån erfarenheter, och då plockar vi in metoder och verktyg enbart för att “de fungerar”. Så dras vi till det invecklade i stället för att ta emot det enkla barnaskap Gud vill ge oss. Denna barnaskapstro definieras inte utifrån människans erfarenhet eller kunskap, det är en svag is att ge sig ut på. Det är Bibeln som definierar vad en sann kristen tro är.

Att vara barn är enkelt. Barn behöver inte metoder och verktyg för att vara barn. Barn behöver inte gå på kurs för att lära sig prata med sina föräldrar. De behöver inte lära sig hur man ber om hjälp. Barn är bara barn! På motsvarande sätt är det tänkt att vi ska leva inför Gud. Vi har dessutom fått en “barnvakt” i Hjälparen, den helige Ande. Det är i överlåtelsen till denna enkla tro som förhållandet till vår Herre blir avspänt, det är då vi finner trons vila. Det är i detta barnaskap vi finner friden!

Men mycket i kristenheten går alltså i den motsatta riktningen. Som om vi tror att Hjälparen blivit så ringrostig att han behöver vår hjälp. Så vi stöttar upp med metoder och verktyg.

I dag hör man sällan predikningar om den kristna trons viktigaste mål: Det eviga livet. Den kristnes välbefinnande här och nu är allt oftare ett huvudtema.

—  Lennart Jareteg

I detta har nu enneagrammet blivit det senaste redskapet i verktygslådan. Men det går också på tvärs mot barnaskapet. Det går också tvärt emot Bibelns budskap om att det är i svaghet som vi är starka och att vårt jag måste korsfästas för att Jesus ska bli stor.

Kristen tro handlar inte om personlig utveckling utan om jagets avveckling. Med verktyg som enneagrammet riskerar man därför att hamna utanför det som är något av det dyrbaraste i den kristna tron. Detta är den främsta orsaken till varför man bör vara kritisk till enneagrammets intåg i kristenheten.

Vi bör även undersöka enneagrammets ursprung. Då ser vi att en bättre hemvist faktiskt är i nyandligheten. Enneagrammet som klassificeringsmetod sattes ihop av bolivianen Oscar Ichazo, grundaren av Arica School. Denna skolas syfte är “att öppna vägen för att uppnå den högsta upplysningen och enhet med det gudomliga till gagn för hela mänskligheten”. Skolans mantra är “toham kum rah” vilket representerar det gudomliga inom var och en av oss”.

Ichazo reste runt i Mellanöstern och studerade österländsk mystik. Han utforskade enneagrammet och såg samband mellan symbolen och olika personlighetstyper. De typer han utgick ifrån hittar man i flera olika mystiska källor, som i den judiska mystikens Kabbala. Själva symbolen har funnits i många olika traditioner i tusentals år.

En esoterisk lärare, Georgij Gurdzjijev, sägs ha varit den som gjorde både ordet enneagram och själva symbolen allmänt kända. Ichazo var en av Gurdzjijevs studenter.

Från denna mystiker hämtade Ichazo många idéer. I en artikel i National Catholic Reporter står det att Ichazo hävdat att han fått undervisning om enneagrammet av ärkeängeln Metratron (återfinns inte i Bibeln) samtidigt som han var hög på droger. Någon gång under 1960-talet satte sedan Ichazo in de nio personlighetstyperna i enneagrammet. Då formades den symbol vi ser i dag.

Under 1970-talet studerade psykiatern Claudio Naranjo hos Ichazo i Chile. Naranjo är känd för att vara en pionjär inom att integrera psykoterapi med andliga traditioner. När han senare studerade gemensamma mönster hos enneagrammet och andra psykologiska teorier kunde han vidareutveckla metoden. I en video på Youtube hörs Naranjo berätta hur han fick information om de nio personlighetstyperna via automatskrift, en ockult metod för att få budskap från andeväsen.

Helen Palmer och Don Richard Riso är de som därefter stått för den fortsatta utvecklingen. Palmer utvecklade hur intuitionen ser ut hos de olika personlighetstyperna medan Riso utvecklade systemet för andlig utveckling. Palmer och Riso anses i dag vara enneagrammets frontfigurer.

Enneagrammets metod har kritiserats för att vara pseudovetenskap. Den är svår att validera vetenskapligt och utan påvisad tillförlitlighet eller giltighet. Enneagrammet har också kritiserats av Vatikanen efter att det använts av framträdande katoliker, bland annat av jesuiter och troende inom andra katolska ordnar.

I dag hör man sällan predikningar om den kristna trons viktigaste mål: Det eviga livet. Den kristnes välbefinnande här och nu är allt oftare ett huvudtema. Därför är det inte så konstigt att dessa Jesu allvarsord citeras alltmer sällan, då det är mycket som faller i en granskning utifrån barnaskapsperspektivet: “Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket” (Matt 18:3). Vilken skillnad det skulle det bli i Sverige om vi kristna tog detta till oss och levde efter det!

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig