Debatt
Lagförslaget om stöd till trossamfund riskerar inskränka religionsfriheten
Det nya lagförslaget för samfundsbidrag innehåller principer som känns självklara och positiva, men som riskerar att tolkas på ett sätt som kan inskränka på vår kristna tro och leverne, skriver Petter Brolin.
Vi är delvis tillbaka i nytestamentlig tid. Även då förde kristna fram åsikter som inte uppskattades av majoriteten.
Josefin Casteryd, arkiv
I ett öppet brev till kulturministern ställer sig EFK:s missionsdirektorer Linalie Newman och Ingemar Forss (helt riktigt) negativa till den risk för kollektiv bestraffning som det nya lagförslaget för samfundsbidrag för med sig, men positiva till de däri inbyggda demokratikraven. Det senare menar jag är obetänksamt. Frikyrkosverige bör i dag förhålla sig kritiskt när det sekulära Sverige för fram krav som “demokrati” och “mänskliga rättigheter”. För vi vet vad många som för fram sådana förslag egentligen tycker om klassisk kristendom och om offentliga bidrag till samfund. Vi kan också läsa innantill i själva lagförslaget samt i officiella kommentarer från S-anstrukna organisationer om detsamma. Det har jag gjort.
