Debatt

Trump lyckades med stordåd i Mellanöstern

Abrahamavtalen utgör ett paradigmskifte för hela Mellanösternregionen. Nu måste EU släppa sin kränkthet över att inte ha varit inblandande och stödja avtalen i ord och handling, skriver David Lega (KD).

Alltför få vet vad Abrahamavtalen är. Alldeles för få politiker verkar för att aktivt stötta Abrahamavtalen. Detta trots att dessa historiska avtal om normaliserade relationer mellan länderna i Mellanöstern utgör ett paradigmskifte i regionen.

Därför har jag startat ett tvärpolitiskt nätverk i Europaparlamentet, som ska sprida kunskap och verka för EU:s ökade engagemang och stöd för avtalen. Det långsiktiga målet är att EU ska underteckna Abrahamavtalen.

De många och komplexa konflikterna i Mellanöstern har lett till att många politiker drar sig för att uttala sig eller engagera sig i regionen. Det är visserligen lätt att fördöma den iranska regimen och stötta revolutionen som pågår där. De allra flesta har likaså en grundläggande hållning i Israel-Palestina-konflikten: team Israel eller team Palestina.

I arabstaterna byggs nu synagogor och undervisning om Förintelsen har införts.

—  David Lega

Men när det kommer till långsiktiga svar på de underliggande problemen hörs få röster. Hur ska fred skapas i Mellanöstern? Svaren verkar tyvärr inte finnas i den svenska (nästintill obefintliga) debatten.

Samtidigt pågår stor aktivitet i och om regionen. Från EU:s håll har man uttryckt en nyvaken högtravande ambition om att lägga om och öka partnerskapet med dess södra grannskap. Men den processen har nästintill omkullkastats av den stora skandalen som kallas ”Qatargate” – att Qatar och andra gulfstater anklagas för mutbrott och korruption i Europaparlamentet.

Parallellt har Kina dock nyligen förhandlat fram fred mellan ärkefienderna Iran och Saudiarabien. Kinas lyckade förhandlingar mottas inte bara med glädje. USA känner sig kränkta och kringgångna av saudierna.

Det amerikanska inflytandet i regionen har minskat. President Biden lovade att ”vi kommer inte att dra oss tillbaka och lämna ett vakuum efter oss som Kina, Ryssland eller Iran kan fylla” när han besökte Saudiarabien i somras. Men bara ett par månader senare klev alltså just Kina in och slöt ett historiskt avtal.

Konstrasten mellan den nuvarande och förre amerikanske presidenten är markant. Mycket kan sägas om Trumps tid vid makten och hans eftermäle. Men få kan bestrida att han lyckades med stordåd i Mellanöstern: Trump är en av huvudarkitekterna bakom Abrahamavtalen, och de avtalen utgör ett paradigmskifte för hela regionen.

2020 undertecknades Abrahamavtalen, framförhandlade under amerikansk ledning, för att normalisera relationerna mellan Israel och de två arabstaterna Bahrain och Förenade arabemiraten. Senare tillkom ytterligare två arabstater. Allt detta trots att den tidigare amerikanska utrikesministern, John Kerry, hävdat att ”ingen separat fred mellan något enskilt arabland och Israel är möjlig innan Palestinafrågan är löst”.

Trump lyckades få fyra av Israels forna fiender att sluta upp tillsammans med Israel, mot den gemensamma fienden Iran. Men avtalen är större än så: det handlar inte bara om Iran och om att alliera sig med fiendens fiende.

Abrahamavtalen har också lett till ökad handel och samarbete mellan de undertecknade staterna. Människorna i länderna kommer närmre varandra till följd av att det blivit enklare att både resa mellan länderna och delta i studentutbyten. I arabstaterna byggs nu synagogor och undervisning om Förintelsen har införts. Ett paradigmskifte har skett i regionen och framtiden ser ljus ut. Ljusglimtar i form av både ekonomiskt välstånd och fred. Plötsligt har palestinierna inte längre vetorätt gällande regionens framtid.

Men EU har inte varit med i någon av dessa processer. EU har visserligen inte motsatt sig avtalen, men inte heller deltagit i eller gjort något för att uppmuntra till ytterligare fredsavtal. Abrahamavtalen slöts under USA:s ledning och under Kinas ledning slöts avtalet mellan Iran och Saudiarabien.

Jag menar att EU måste släppa sin kränkthet över att inte ha varit inblandande i Abrahamavtalen. Nu är det hög tid att EU engagerar sig i regionen på riktigt.

Det första steget är att öka kunskapen om de historiska Abrahamavtalen och den utveckling som skett i regionen de senaste tre åren. Av den anledningen har jag, men stöd av parlamentets talman Roberta Mesola, startat ett tvärpolitiskt nätverk i Europaparlamentet, med ledamöter från alla stora partigrupper och från olika länder i Europa.

Metsola presenterade nätverket vid Israels officiella 75-årsfirande i Bryssel. Nätverkets främsta syfte är att sprida kunskap och medvetenhet. Därtill vill vi identifiera, stötta och ta initiativ till projekt och politik som bidrar till den positiva trend som startade med Abrahamavtalen.

Exempelvis kan EU:s investeringar i regionen, gällande energi eller infrastruktur, bidra till och uppmuntra den positiva utvecklingen i regionen. Slutligen menar vi att EU långsiktigt bör sträva efter att underteckna Abrahamavtalen.

EU grundades som ett freds- och samarbetsprojekt. I dag har det framgångsrika fredsprojektet gjort EU till en global aktör, med en stark röst på den internationella arenan. Jag är övertygad om att det bästa sättet att möta utmaningar och oro även i andra regioner är genom samarbete och dialog. Dialog och vänskapliga relationer mellan staterna i Mellanöstern är den enda vägen till varaktig fred. Därför borde EU stödja Abrahamsavtalen med både ord och handling.

Fler artiklar för dig