Debatt

Nyöversättningen av Nya testamentet väcker känslor, vilket är som det ska

BIBELÖVERSÄTTNING. Visst vet vi vad var Katolska kyrkan står gällande nya översättningen men det är ändå bra att vänta och se, skriver Anders Göranzon och Olof Brandt.

Vi tog med glädje och nyfikenhet del av den replik som Tobias Hägerland gav till vår debattartikel i Dagen (24/5). Vi önskade samtal och engagemang kring NT 2026 och fick båda. För att fortsätta samtalet vill vi kommentera några av de saker som Hägerland tar upp.

Först och främst skriver Hägerland om Katolska kyrkans inställning till den kommande översättningen av Nya testamentet, NT 2026. En stor del av hans replik handlar om huruvida Katolska kyrkan kan tänkas anta NT 2026 för liturgiskt bruk. Vi är väl medvetna om att så inte är fallet i nuläget. Samtidigt gläds vi åt att bibel 2000 börjar användas brett bland svensktalande katoliker. Vårt debattinlägg var riktat till samtliga kyrkor och samfund i Sverige (och svensktalande delar av Finland), så vi ville inte peka ut något särskilt samfund.

I vår text skrev vi i öppenhet frågor som: ”Hur ska den tas emot?” ”Hur ska den användas?” ”Hur kommer den att uppmärksammas?” Syftet var att också sträcka oss utanför det liturgiska sammanhanget. När det gäller att anta NT 2026 som liturgisk text håller vi med om att det är klokt att vänta tills hela översättningen är klar. Men en översättning kan ju ha många andra funktioner. Den kan skapa nyfikenhet hos människor, den kan jämföras med andra översättningar, den kan leda till samtal om Bibeln och skapa ett ökat engagemang för Bibeln i allmänhet. Det är framför allt kring dessa aspekter som vi önskar få i gång ett samtal i kyrkor och samfund.

Låt oss förtydliga genom den aspekt som har att göra med den forskning som skett de senaste decennierna inom nytestamentlig bibelvetenskap. Vi tänker på det forskningsfält som kallas textkritik, där ett omfattande arbete pågår internationellt. Det rör alltså hur olika handskrifter och andra textvittnen ska värderas i sökandet efter en text, som ligger så nära grundtexten som möjligt. Redaktionskommittén får löpande del av detta på ett sätt som gör att översättningen kan uppdateras utifrån de allra senaste rönen. Detta tror vi blir av stort intresse för teologer och predikanter, oavsett vilken ställning översättningen kommer att ha i de samfund där teologerna respektive predikanterna är verksamma.

Hägerland riktar också en del kritik mot själva översättningsarbetet. Eftersom han är sammankallande i Stockholms katolska stifts referensgrupp för NT 2026 är han väl insatt, och vi är tacksamma för synpunkterna som också kommer Bibelsällskapet till del i den direktkommunikation vi har med de olika referensgrupperna. Det är uppfriskande att även Dagens läsare nu får insyn i denna konversation. Vi önskar att översättningsarbetet ska präglas av stor öppenhet och transparens och ser i Hägerlands artikel ett uttryck för detta.

Samtidigt vill vi understryka att det är just strävan efter öppenhet och transparens som ligger bakom det som Hägerland beskriver som experiment. Exemplet med växlingen mellan olika tempusformer har tidigt diskuterats i det av styrelsen tillsatta översättningsrådet. Där uttrycktes en stor öppenhet för att publicera en provöversättning med detta, som Hägerland skriver, radikala grepp. Inte minst för att få stoff till samtal och för att skapa engagemang.

En sak är säker - redaktionskommitténs mod att prova dessa översättningsalternativ har definitivt lett till samtal och engagemang.

—  Anders Göranzon och Olof Brandt

Den specifika frågan om huruvida ordval som ”göra bättring” eller ”omvända sig” ska stå tillbaka för ”ändra inställning” eller ”ändra sitt sätt att tänka” är i högsta grad en levande diskussion, både i redaktionskommittén och i översättningsrådet. Där har referensgruppernas svar varit viktiga pusselbitar. En sak är säker; redaktionskommitténs mod att prova dessa översättningsalternativ har definitivt lett till samtal och engagemang. Detta samtal leder mer än en gång till att översättarna får ”ändra sitt sätt att tänka”.

Det äger sin riktighet att den statliga bibelkommissionen som genomförde arbetet med bibel 2000 hade mer resurser. Och visst är det sant att det finns en viss tidspress. Men vi arbetar efter en väl utarbetad tidsplan och kommer att bli klara under 2026 utan att kvaliteten blir lidande.

Att invänta slutprodukten innan beslut fattas om översättningen ska antas för liturgiskt bruk är, som redan noterats, ytterst rimligt. Men det är inte desto mindre viktigt att kyrkor och samfund redan nu börjar samtala om hur en process för ett sådant ställningstagande kan tänkas utformas.

Framför allt vill vi att kyrkor och samfund ska finnas med i det större arbete som handlar om att föra samtal om Bibeln och öka bibelengagemanget i stort.


Fler artiklar för dig