Kultur

Anneli känner inga svenskar i Gimo - men alla invandrare

Anneli Vinsa nominerad till dagens utmärkelse Årets medmänniska: Det är inte svårt att vara medmänniska i Gimo. De finns här utanför dörren; alla människor som behöver stöttning.

På DagenGalan den 19 november i Värnamo ska tidningens Dagens utmärkelse Årets Medmänniska utses. En av de tre nominerade är Anneli Vinsa, läraren som ger läxhjälp, som övningskör, betalar advokater och öppnar sitt hem för nysvenskar.

– Det är inte svårt att vara medmänniska i Gimo. Här finns alla slags behov precis utanför dörren, säger hon.

När 64-åriga Gimobon Anneli Vinsa tänker på sin uppväxt i Kiruna minns hon ett varmt hem, enkelt men öppet.

– Det fanns alltid plats för fler.

Hennes nu bortgångna pappa hade ett stort samhällsengagemang. Som medlem i Socialdemokraternas organisation Verdandi kunde han bland annat hjälpa människor med alkoholproblem.

– Det hände en gång att det kom en lite märklig kvinna in i kyrkan min familj var aktiv i. Hon var kanske trettio år och jag var vid tillfället i yngre tonåren, och har senare förstått att hon var påverkad. Hon hade antagligen ingenstans att bo, men hon hängde med hem till oss och sov ett tag på golvet i vårt vardagsrum.

När Anneli Vinsa flyttade hemifrån studerade hon till språklärare. Sedan 25 års ålder har hon undervisat i franska och svenska på högstadiet och gymnasiet. Först i Kiruna och sedan 1987 i Uppsala. År 2000 gick flyttlasset till Gimo.

Anneli Vinsa

I dag jobbar Anneli Vinsa som SFI-lärare och lärare i svenska som andraspråk. Idén föddes för drygt tio år sedan när en barndomsvän som är SFI-lärare berättade om sin vardag:

– Det lät så roligt, hon bara skrattade på lektionerna. Man är ju mycket mer avslappnad när man jobbar med vuxna, med tonåringar måste man hela tiden tänka på att det ska vara ordning. Men som SFI-lärare har man elever som är tacksamma på ett annat sätt.

Som SFI-lärare har man elever som är tacksamma på ett annat sätt.

När Anneli började läsa påbyggnadskurser för att bli behörig SFI-lärare fascinerades hon av svenska språket. Hon fick möjlighet att dechiffrera det med alla regler som man behöver för att ta till sig ett språk som inte är ens modersmål. När hon sedan började jobba som SFI-lärare hade hon bott i uppländska Gimo i tio år. Ungefär samtidigt skilde hon sig och bodde kvar i det hus hon köpt tillsammans med exmaken.

Anneli Vinsa

Ännu i dag menar Anneli Vinsa att hon kan känna sig lite som en utböling i Gimo, men jag får inte ihop bilden. Hon verkar känna jättemånga. Hon berättar om hur hon hejar på bekanta på stan, följer en bekants barn till och från skolan varje dag, hur hon har övningskört med flera personer - ja det finns inget slut på berättelserna. På en byrå i hennes kök finns fotografier på flera vänner och vänners barn. Hur hänger det ihop?

– Det är egentligen ganska enkelt att förklara, för jag känner egentligen inga svenskar här. Men jag känner alla invandrare.

När Anneli Vinsa berättar om sitt liv ger hon uttryck för ett lika självklart som spontant förhållningssätt till sina medmänniskor: Att försöka hjälpa dem som ber om hjälp.

Ofta kan man göra mer än man tror, menar hon, och ger flera exempel på hur människors liv har förvandlats. En ung man fick bo i hennes hus medan han sökte asyl. En alkoholiserad kvinna på hennes tomt för några år sedan skulle senare bli en nära vän, fri från sitt missbruk. En man som anlände till Sverige som analfabet har i dag utbildning och jobb.

– Det är inte svårt att vara medmänniska i Gimo. De finns här utanför dörren; alla människor som behöver någon stöttning med såväl små som stora saker.

När många flyktingar kom till Sverige 2015 blev Anneli Vinsa god man för ett antal av dem i Gimo. Ännu i dag har hon kontakt med flera av dem, och kan glädjas med dem som fått trygga liv i Sverige.

Men Anneli Vinsa har sett alla sidor i ett obarmhärtigt system där många tvingas leva i ovisshet.

Det finns liksom inget slut, man blir psykiskt nedgången.

Hon har nyligen stöttat en ensamkommande ung man i kampen för ett uppehållstillstånd. Han bodde tidigare hemma hos Anneli och testade alla vägar till att få stanna i Sverige. Efter flera år och otaliga avslag prövade de hans ärende i högre instans. EU-domstolen stoppade utvisningen, men under tiden som Sverige behandlade ärendet hann det gå mer än fyra år från att ärendet hade öppnats. Därför behövde han börja om från början.

– Det finns liksom inget slut, man blir psykiskt nedgången, berättar hon om mannen som sedan fick en beviljad ansökan om uppehållstillstånd.

Många känner Anneli Vinsa som SFI-läraren med ett öppet hem. Vid hennes köksbord har hon hjälpt otaliga nysvenskar med sina läxor.

– Jag ser hur svårt det blir när nysvenskar inte får utbildning som leder till arbete. Min insats gör jag för att skapa bättre integration helt enkelt.

Anneli Vinsa

På samma gata som Anneli bor ligger hennes kyrka, Gimogårdskyrkan. En församling Anneli Vinsa beskriver som härligt rörig. Medlemmarna kommer från många olika länder och trosbakgrunder, och alla som vill kan få en uppgift.

Där hjälper hon till med allt från storstädning, till att ordna med kyrkkaffe och även i vaktmästeriet – men hon undviker att inta någon ledarposition.

– Helst vill jag vara vanlig medlem där. Många möter mig som lärare i skolan - ska de behöva möta mig som lärare i kyrkan också? Det blir lite mycket, säger Anneli Vinsa och skrattar.

---

Fakta: Anneli Vinsa

  • SFI-lärare och lärare i svenska som andraspråk.
  • 64 år.
  • Bor i Gimo.
  • Medlem i Gimogårdskyrkan som tillhör Equmeniakyrkan.
  • Naturmänniska och boknörd, läser gärna fackböcker om samhället. Just nu en bok om Kina och den nya boken “Kristdemokrati” om partiets rötter. Anneli Vinsa är engagerad i Kristdemokraterna på kommunalnivå.
  • Nominerad till Årets medmänniska som utses på Dagengalan den 19 november i Värnamo. Dagens läsare har fått skicka in nomineringar och av dessa har en jury valt ut tre kandidater till utmärkelsen.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig