Böcker

Ödmjuk och inbjudande bok om tro för barn och unga

Johanna Svensson har läst “Undrar om Gud” av Joseph Sverker

Titel: Undrar om Gud: en bok för nyfikna

Författare: Joseph Sverker

Förlag: Libris (301 sidor)

Genre: Tro och vägledning

De senaste åren har det gått inflation i “fråga-svar-böcker”. Därför var jag först tveksam när jag plockade upp Joseph Sverkers Undrar om Gud. Min inställning till boken förändrades dock redan på sida två, när jag läste: “Det här är mer en tänkarbok än en svarsbok”. Än mer fastnade jag för Sverkers sätt att förhålla sig till begreppet ‘teologi’. Han beskriver det som “gudstänk”, och hur det på sätt och vis gör oss alla till teologer.

Undrar om Gud riktar sig främst till läsare i åldrarna 10-15 år, men jag skulle snarare säga 15 år och uppåt. Trots ambitionen att skriva för barn, och att boken till stor del grundar sig på frågor som Sverker fått av barn, så blir texterna och resonemangen väl omfattande. Både till det yttre och innehållsmässigt. Däremot tror jag att boken är en verkligt bra grund för att samtala med barn om tro och teologi. Kanske kan man som vuxen läsa den tillsammans med ett barn.

Att Sverker riktar sig till den målgrupp han gör ger dock boken två starka fördelar. Dels gör det boken väldigt lättillgänglig vad gäller språk och förklaringar. Det är inte så avancerat att det går över huvudet på den som läser, utan går verkligen att ta till sig. Sedan innebär det också att det är grundläggande tankar om kristen tro som tas upp. Varje del i treenigheten har exempelvis varsitt kapitel. Därtill finns bland annat kapitel om församlingen, Bibeln och människan. Ämnen som läsaren annars förväntas känna till i flera andra fråga-svar-böcker.

Men så var ju det här ingen svarsbok heller. I stället är det en bok, och en författare, som inte levererar färdigpackade lösningar, som om vi stod vid kassan i mataffären. I stället låter Sverker oss ödmjukt ta del av den ständigt pågående tankeprocess som kommer av att tro på Gud. Och vi alla bjuds in att fundera tillsammans med honom.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig