19 september 2021

En tidning på kristen grund



Livsstil

Har skönhetsingrepp med Gud att göra?

Dagen har talat med sjuksköterskan Jennifer Ljungh och teologen Lois Lindholm som tänker olika i frågan

Illustration av Elin Sharew.
Det blir allt vanligare att göra olika estetiska injektioner i ansiktet. Dagens Malina Abrahamsson reflekterar över fenomenet utifrån kristen tro och pratar med Jennifer Ljungh som är kristen och utför skönhetsbehandlingar samt med Lois Lindholm, doktorand i teologi och etik.

Jag är 33 år och jag vet exakt när jag upptäckte min första rynka. Jag hade fött mitt första barn och plötsligt såg jag hur ett tydligt veck över ögonbrynet uppenbarat sig från ingenstans. Sedan dess har jag noterat att ansiktets skarpa linjer blivit fler i takt med vakennätterna. Att stirra på mig själv i otaliga videomöten det senaste året har nog gjort mig extra uppmärksam. Det är inte för inte som “zoom-ansiktet” blivit ett begrepp.

Influeraren Elsa Billgren är jämnårig med mig och fick barn samma år. I ett blogginlägg publicerar hon en bild på sig själv och kommenterar sina påsar under ögonen. Så skriver hon: Undrar om jag kommer göra fillers i framtiden?

Ansikten målade i akvarell. Illustration av Elin Sharew.

Fillers, som används för att fylla ut och skulptera ansiktet, har nämligen blivit oväntat populärt. Botox, som paralyserar olika ansiktsområden under ett antal månader, likaså. Den som såg reunion-avsnittet av tv-serien “Vänner” kunde beskåda sex skådespelare som försökt hejda tidens gång med mängder av insprutade medel, men det är inte bara hos kändisar som injektioner blivit populära. Även de som sällan syns i rampljuset eller framträder i tv har blivit stamkunder hos injektionssalongerna och lägger tusentals kronor på behandlingar. I ett inslag i SVT säger två unga tjejer att de hämtar inspiration från kvinnor som visar upp före- och efterbilder i sociala medier och att de vill efterlikna dem som fått flest kommentarer och likes.

Det stora uppsvinget för estetiska injektionsbehandlingar har gjort att reglerna i branschen har skärpts. Från och med 1 juli gäller en ny lag som endast tillåter läkare, sjuksköterskor och tandläkare att utföra estetiska injektionsbehandlingar. Sjuksköterskan Monica Hedberg välkomnar inskärpningen och berättar i SVT om riskerna med att spruta i fel muskelgrupp: “Du kan inte stänga munnen på tre månader, inte tugga, du får en känsla av att du inte kan andas, kan ha svårt att svälja, ditt öga hänger i tre månader”.

Jag börjar fundera på de här frågorna utifrån ett kristet perspektiv. Bibeln lär att människan är skapad till Guds avbild och Jesus uppmanar oss att älska oss själva. Historiskt sett har detta både lett till undervisning om att man duger som man är och till uppmaningar om att inte ha sin prydnad i det yttre, vilket i sin tur lett till att exempelvis läppstift tidigare fanns med i den inofficiella syndakatalogen. Jag slänger ut frågan om skönhetsingrepp i gruppen “Kristna feminister” på Facebook och får genast många svar.

Flera ifrågasätter att skönhetsingrepp över huvud taget skulle ha med den kristna tron att göra. Någon skriver att hela diskussionen är irrelevant eftersom den blir ytterligare ett sätt att skuldbelägga kvinnor och diktera villkoren för hur man får och inte får se ut. En annan ser ingen motsättning mellan att känna sig fullt ut älskad av Gud och ändå vilja modifiera sitt yttre.

Flera i gruppen nämner också svårigheten med gränsdragning: Ska vi sluta sminka oss också? Inte raka benen? Någon skriver att viljan att göra sig fin och experimentera med sitt utseende kan vara ett sätt att uttrycka glädje och kreativitet, men att det samtidigt finns en risk att det kantrar över i en fixering vid att leva upp till skeva ideal. Kanske finns det en skillnad mellan att sminka sig och att spruta in ämnen i kroppen som dödar vävnader? undrar hon.

Porträtt Jennifer Ljungh.

Jennifer Ljungh är utbildad sjuksköterska och arbetade länge med svårt sjuka människor, vilket blev tungt i längden. Därför sadlade hon om och jobbar i dag på ett LSS-boende. Vid sidan av jobbet har hon blivit certifierad att utföra Botox- och fillersbehandlingar. Hon är kristen och aktiv i pingstkyrkan i Västerås. För henne har fillers och Botox inte med Gud att göra.

– Jag ser det som två olika saker. Att göra en fillersbehandling betyder inte att man inte duger som man är, utan det handlar mer om att justera något som man inte är nöjd med och återfå det man har tappat. Man kanske hela tiden går och stör sig på sina mörka ringar under ögonen till exempel.

När Jennifer började utföra Botox- och fillersbehandlingarna trodde hon att de flesta kunderna skulle vara unga tjejer som ville förstora läpparna. Hon förvånades över att majoriteten tillhörde en helt annan grupp.

– De flesta kunderna är i 40-50 års åldern och vill få bort rynkor eller nedåtgående mungipor. De säger att de ser så sura ut när de egentligen känner sig glada.

– Vi lever ju längre i dag och då motsvarar inte ens yttre hur ung och fräsch man känner sig på insidan.

Jennifer Ljungh ser estetiska injektionsbehandlingar som ett sätt att hjälpa människor att känna sig fina och tycker att det är upp till var och en vad man väljer att göra med sitt utseende. Hon är dock noga med att fråga sina kunder om motivet till behandlingen.

– Om behandlingen är ett sätt att stärka ett dåligt självförtroende är det bättre att hitta andra sätt att arbeta med grundproblemet. En behandling gör inte att man automatiskt blir nöjd med sig själv, säger hon.

Lois Lindholm, doktorand i teologi vid Enskilda högskolan.

Lois Lindholm är doktorand i teologi och etik vid Enskilda högskolan i Stockholm. Hon menar att synen på våra utseenden inte går att skilja från en kristen tro.

– Om Gud finns och har skapat världen och oss, har allt som ryms i våra liv med Gud att göra. Det finns en risk att separera det andliga livet från kroppen, men jag tror att det kristna livet är tänkt att vara en helhet.

– Ofta säger vi att man får göra som man vill, så länge man inte skadar någon annan, men jag tycker vi behöver vidga vårt perspektiv och fråga: Vad är bra, inte bara för mig, utan för helheten? Vi är inga individuella öar, utan ingår i sammanhang. De val som vi gör, påverkar andra. Även om man inte skadar någon genom att modifiera sitt yttre med estetiska behandlingar bidrar vi till att vissa ideal upprätthålls.

Lois Lindholm understryker att det inte är något fel med att vilja bry sig om sitt yttre. Skönhet i sig är något eftersträvansvärt, till och med bibliskt, men kanske har vi en för snäv bild av vad skönhet är, funderar hon.

– Skönhetsindustrin står för en vägran att acceptera vår bräcklighet och ytterst sätt att acceptera döden. Det är ett faktum att våra kroppar börjar degenerera efter 30, så den största delen av livet pågår en nedbrytningsprocess. Det är intressant att ställa frågan varför vi har så svårt att acceptera det och varför vi vill fixa oss för att känna att vi duger.

När Lois Lindholm funderar kring de här sakerna, tänker hon ofrånkomligt på sina två döttrar, 10 och 13 år gamla.

– Min önskan är att de inte ska stirra sig blinda varken på hur de själva eller andra ser ut, utan kunna möta människor oavsett. När skönhetsindustrin säger att kvinnan bör se ut på ett visst sätt tror jag att vi som kristna har ett ansvar att vidga den bilden och att visa att skönhet kan vara så mycket mer. Vi kan till exempel fråga oss vilka dimensioner av skönhet som våra kroppar uppvisar när vi är kreativa, tröstar en annan människa, eller när ansiktets rynkor vittnar om en människa som levt ett liv i glädje och förnöjsamhet.

Efter samtalen med Lois Lindholm och Jennifer Ljungh går jag in och läser debatter om skönhetsingrepp i andra medier. Frågan blir lätt infekterad och jag tänker på hur svårt det är att diskutera på generell nivå utan att någon känner sig personligt kritiserad eller skuldbelagd. Samtidigt kan inte svaret “Alla får göra som de vill” stänga varje diskussion. Det måste väl gå att ifrågasätta enligt principen “Don’t hate the player, hate the game”?

Sedan skrollar jag Instagram och ser alla släta ansikten. Det slår mig att ju fler som gör skönhetsingrepp, desto jobbigare blir det för dem som inte gör. Mina egna rynkor kommer bli ännu tydligare med åren. Jag märker att jag ofrivilligt påverkas redan nu. I går köpte jag en ögonkräm. Den hette “Age Delay”.

Malina Abrahamsson

Malina Abrahamsson

Malina Abrahamsson är reporter på Dagens kultur- och livsstilssidor.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Livsstil