Osunt ledarskap i min kyrka har lett till utfrysning, vad ska jag göra?

Hej Britta, jag känner att ledarna i min församling leder på ett osunt sätt. De upphöjer vissa ledare som får massor av utrymme och uppmuntran, medan många av de andra som trofast tjänat under många år inte längre "platsar" och får hållas i bakgrunden. Jag tycker ledarna fryser ut dem. 

Jag har talat med många och vi tycker att den församling vi varit så glada för nu seglar i väg åt helt fel håll. Församlingsledningen lyssnar inte alls på oss. Hur ska vi göra?

/ Orolig

Britta Bolmenäs svarar: Hej! Det är bra att ni försökt dela er oro med ledningen. I Efesierbrevet kapitel 3 står det tydligt att det är tillsammans med alla de heliga som vi förstår bredden och längden och höjden och djupet av Guds kärlek. "Tillsammans med alla de heliga" – det är inte alltid så enkelt. Det finns olika sätt att tolka Bibeln för att förstå hur det är tänkt att vi ska vara kyrka. Det finns olika sätt att leda. När du ser att människor far illa, då är det bra att du inte blundar.

Ett råd jag skulle vilja skicka med dig är att börja varje dag med att be för situationen. Be för alla inblandade, både för dem som sårat och dem som blivit sårade.

I Matteus kapitel 18 ger Jesus oss redskap för att hantera låsta situationer. Om någon gör fel ska vi börja med att tala enskilt med den personen, Om det inte hjälper, får vi rådet att ta med fler in i samtalet. Målet är att vinna tillbaka gemenskapen, att öva förlåtelse. Det är inte alltid det lyckas, men att göra vår del är det enda vi har ansvar för. Be om ännu ett samtal med ledningen.

Om du får det: gå inte i konfrontation. Det leder i princip alltid till låsta positioner. Berätta ödmjukt att en del är annorlunda nu och be dem berätta mer om hur de tänker och hur de bygger församling. Lyssna respektfullt, utan att fundera på hur du ska säga. Gå inte i argumentation, förklara inte varför de gör fel. Om de ber dig dela vad du ser, försök att göra det på ett tydligt men icke-konfrontativt sätt. Gå hem och be Anden visa dig vad du ska göra.

Jag känner mig som en värdelös pastor i min tomma kyrka

Är du fortfarande bekymrad? Kontakta ditt samfund och be om hjälp. Kanske ser de på situationen på ett annat sätt än du. Kanske delar de oron och försöker förändra. Kanske försöker de redan, men når inte heller fram.

Oavsett vilket, behöver du be Gud leda dig i frågan om du ska stanna kvar för att uppmuntra de tilltufsade och försöka göra goda saker i den församling som varit din, eller om du ska byta församling. Det är fint att vara trofast sin kyrka, men om du far mer illa än du klarar i ditt gamla sammanhang så är du till större välsignelse i ett annat. Skiljs inte med hårda ord. Bed för den gemenskap som varit så viktig för dig. Välsigna det som finns där av godhet och tro. Tillåt inte dig själv att fastna i besvikelsen. Be Gud bevara dig från bitterhet. Fortsätt stötta dem som blivit tilltufsade, men fastna inte i skitsnack om församlingen. Det är inte till hjälp för någon. Däremot kan det vara nödvändigt att dela era berättelser och sår med en själavårdare. Ditt samfund kan hjälpa dig hitta en hjälpare.

Får man säga till andras barn som stör gudstjänsten?

Perfekta församlingar existerar inte, men det finns oräkneligt många församlingar som är tillräckligt goda för att bli en del av. Ge ditt hjärta och engagemang helhjärtat dit. Det kan vara klokt att berätta för din nya pastor att du haft en skakig resa. Gud kan vända det du varit med om till välsignelse. Du har ett hjärta för dem som har det kämpigt och din omsorg om dem är en stor gåva. I första Mosebok 50:20 säger Josef till sina bröder ”Ni ville mig ont, men Gud har vänt det till något gott.” Så stor är Guds kraft. Han kan vända också din sorg till välsignelse.