Debatt

Helgdagarna påminner om att Sveriges kristna tradition tjänat oss väl

Slutreplik. Att byta ut våra kristna helgdagar mot en lagstadgad ledighetspott för eget kulturellt och religiöst firande undergräver vår kultur och vår västerländska kristna tradition, skriver Ulf Lönnberg.

Viktigt att vi slår vakt om våra kristna helgdagar. Deras status påminner också om hur den västerländska kristna traditionen tjänat - och tjänar - oss väl, skriver Ulf Lönnberg.

Den liberale riksdagsledamoten Joar Forssell, som i Dagen 19/11 replikerade på min debattartikel “Slå vakt om våra kristna helgdagar” och som skrivit en motion om moderniserad syn på allmänna helgdagar, tycks dela min oro för de extrema religiös-politiska rörelser som argumenterar för Koranen, sharialagar och individens underordning kollektivet. Men han köper inte min koppling mellan förvärvsliv, kristna helgdagar, demokrati och kulturarv.

Årens traditionsbundna cykler speglar ett lands politiska och kulturella utveckling över tid. I Sverige från landskapslagar och kyrklig överhet med tvingande moral- och könskoder, till demokratisk lagstiftning för arbete och vila med fokus på individens rättigheter och skyldigheter mot rättsstaten – inte mot klaner och påtvingade gemenskaper.

Vår rättsliga och kulturella bas är vår konstitution, lagar och tillämpning av FN:s mänskliga rättigheter. Regimer med Koranen som rättskälla har dock reserverat sig mot FN:s konventioner i de delar de strider mot Koranen. De har ingen fri avtalsrätt mellan män och kvinnor och inte heller rätt att byta eller helt lämna sin religiösa hemvist.

I den kontexten är vårt kulturarv med den västerländska kristna traditionen en konstruktiv faktor för framstegen till dagens demokratiska rättsstat. Mot den bakgrunden är det viktigt att också framåt slå vakt om våra kristna helgdagar. Deras status påminner om hur den västerländska kristna traditionen tjänat – och tjänar – oss väl.

Vi behöver därför, inom ramen för FN:s mänskliga rättigheter, i nationell lag precisera religionsfrihetens tydliga rättigheter och definierade begränsningar.

—  Ulf Lönnberg

Dessvärre tar vår religionsfrihet i dag inte höjd för den snabba omdaningen av vårt religiösa landskap. De politisk-religiösa rörelser som här och nu vill tolka Koranen bokstavstroget anammar inte vår religionsfrihet. Tvärtom: I religionsfrihetens namn påtvingar deras ledare individer och samhälle sina religiösa normer – och till och med lagtrots – i religionsfrihetens namn. I sådana fall saknas kunskap om och acceptans av vår religionsfrihets faktiska syfte.

Vi behöver därför, inom ramen för FN:s mänskliga rättigheter, i nationell lag precisera religionsfrihetens tydliga rättigheter och definierade begränsningar. Lagstiftning är inte värdeneutral. Tvärtom bär de politiska ideologierna på olika visioner för ett optimalt idéburet och hållbart rätts- och välfärdssamhälle.

Att byta ut våra kristna helgdagar mot en lagstadgad ledighetspott för eget kulturellt och religiöst firande undergräver vår kultur och vår västerländska kristna tradition. Slå vakt om våra kristna helgdagar för att upprätthålla kunskap och respekt för Sveriges demokratiska, rättsliga och socialpolitiska fundament.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig