Debatt

Kristofobi inför öppen ridå när riksdagen valde andre vice talman

Kristna har alltid varit, och är kreationister. Vi tror inte att universum, jorden och människan kom till av en slump. Varför denna övertygelse, av vissa, diskvalificerar en kristen att bli talman är och förblir en gåta, skriver Hans Eklind, KD.

Min kristna tro är att Gud skapat denna jord och allt levande. Varje söndag ger jag uttryck för just detta när jag i högmässan yttrar inledningsorden i den apostoliska trosbekännelsen: “Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.”

När Riksdagens arbete denna mandatperiod inleddes med val till de olika talmansposterna blev jag varse om att en sådan tro både kan förlöjligas och diskvalificera en från förtroendeuppdrag. Det var en dag då kristofobin visade sig i öppen dager.

Pläderingar för personer som kandiderar till de olika talmansposterna i Riksdagen brukar vanligen framföras med både respekt och omdömesgillt. Man pläderar för sin kandidat, de olika personernas kvaliteter och erfarenheter som kan bidra till att man löser sin uppgift lyfts fram. En av pläderingarna avvek detta år å det grövsta; Annika Hirvonen (MP), som ägnade lejonparten av sitt anförande åt att kritisera och misstänkliggöra SD:s kandidat Julia Kronlid.

Det var ett, i mitt tycke, grovt övertramp som dessutom gav uttryck för en kristofobi som var kränkande. Kristofobi avser intolerans, rädsla, hat eller fördomar mot kristna eller kristendom. Jag väljer medvetet kristofobi framför religionsfobi då jag har svårt att tro att samma argument hade framförts om kandidaten var en jude eller muslim.

Förlöjligandet av Julia Kronlid kan ses i ett större sammanhang. Den hämtar sin näring i ett missförstånd om den kristna trons relation till vetenskap, att det här råder ett motsatsförhållande.

—  Hans Eklind

Hirvonen anförde bland annat följande: “Många har med rätta upprörts över att SD i dag nominerar Julia Kronlid, som ifrågasätter vetenskapen och evolutionsläran. Det är förstås helt chockerande att en sådan diskussion ens förs i Sverige 2022.”

Huruvida detta är chockerande har nog en hel del med umgänget och inte minst med fördomar att göra. Minsta intresse för religioner visar att de har olika skapelseberättelser om hur universum, jorden och människorna blev till. Inte sällan är det fantasifulla texter. När jag som präst samtalat med mina konfirmander om Skapelseberättelsen i 1 Mosebok brukade jag konstatera att berättelsen inte är vetenskap, men att det inte gör den mindre sann.

Det går att förena tanken på att Gud skapat universum, jorden och livet samtidigt som man accepterar en biologisk evolution. Evolutionsteorin gör dessutom inte anspråk på att förklara universums, jordens eller livets uppkomst.

Förlöjligandet av Julia Kronlid kan ses i ett större sammanhang. Den hämtar sin näring i ett missförstånd om den kristna trons relation till vetenskap, att det här råder ett motsatsförhållande. Detta missförstånd odlas även i skolan. Vi har de senaste åren fått larmrapporter som visar att nästan exakt hälften av alla kristna elever blivit kränkta i skolan på grund av sin kristna tro. De har även hånats av lärare, mött kommentarer som “Tror du på tomten också?”

Att kristna elever i Sverige får höra att de är korkade, dumma och vetenskapsfientliga är anmärkningsvärt för alla som ägnat minsta intresse för forskare genom historien och i vår egen samtid. Det är nämligen oomstritt att en klar majoritet av de forskare som var tongivande under den vetenskapliga revolutionen var personligt kristna. Vi vet också att en betydande del av världens alla forskare är kristna. Kristen tro står inte i något slags motsatsförhållande till det sanningssökande som erbjuds oss genom de vetenskapliga metoderna. Vår egen Carl von Linné, som via sin forskning såg Gud “på ryggen” och i Guds fotspår kunde se “en oändlig vishet och makt, en outrannsaklig fullkomlighet”, sa om skapelsen: “Gud skapade, Linné ordnade.”

Dagen efter talmansvalet var det dags för Riksdagens högtidliga öppnande. På plats i Storkyrkan hade jag som brukligt tagit på mig kaftanen som är en högtidsdräkt som vi präster använder. Ett medvetet val som förstärktes av den kristofobi jag bevittnat dagen före. Politiker från samtliga politiska partier fanns på plats. Under ärkebiskopens högtidstal noterade jag med en instämmande suck och leende orden: “Vi lever alla under samma himmel, på samma jord. Någonstans är vi alla lika små inför den som är större än vi och som låter sin sol gå upp över oss alla, vinnare och förlorare, ung och äldre – och vars nåd, hjälp och kraft vi alla är lika beroende av.”

Kristna har alltid varit och är kreationister. Vi tror inte att universum, jorden och människan kom till av en slump. Varför denna övertygelse, av vissa, diskvalificerar en kristen att bli talman är och förblir en gåta.

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar