Kultur
Jacob Rudenstrand: Så blev evangelikal en politisk term
Över 80 procent av vita evangelikaler röstade på Trump år 2016. Och stödet verkar hålla med sig. Mycket tyder dock på att evangelikal för många i dagens USA är mer en politisk markör än en teologisk, skriver Jacob Rudenstrand i en kulturdebattartikel.
”Politik handlar inte bara om att hantera utmaningar för dagen utan också om de långa linjerna. I vissa avseenden är det för tidigt att recensera Donald Trumps presidentskap. Det kan till och med bli fyra år till. Det är dock korrekt att bilden av den evangelikala rörelsen har solkats”, skriver Jacob Rudenstrand.
Evan Vucci
I debatten kring USA:s president Donald Trumps väljarstöd har många evangelikala kristna intagit en nyanslös inställning. Engagemanget för religionsfrihet och ofödda barn har gjort att kritiken tystnat i andra avseenden, inte minst gällande flyktingpolitiken, osanningar och personangrepp på politiska motståndare. I värsta fall har utspelen relativiserats och försvarats. Men samtidigt som många kristna ledare har ställt sig reservationslöst bakom Trump, finns det andra som är kritiska. Framträdande personer som pastorn Rick Warren, evangelisten Beth Moore och Russel Moore, ledare för Sydstatsbaptisternas opinionsarbete, som är det största evangelikala samfundet i USA, för att nämna några. Samtidigt tenderar de mest högljudda supportrarna komma från den mer framgångsteologiska grenen av amerikansk kristenhet. Det är därför ingen överraskning att presidentens religiösa rådgivare heter Paula White.
