24 september 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Joakim Hagerius: En öppning för kyrkan i skolan

Det bör ligga i kyrkornas intressen att följa skolfrågan noga.

STOCKHOLM 20140626
Siewert Öholm, frilansjournalist, kolumnist och debattör fotograferad inför sin 75-årsdag i augusti
Foto: Pontus Lundahl / TT / kod 10050
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

VAL 2018 – TRO SOM TILLGÅNG. Trots att Socialdemokraternas förslag om vinstbegränsning i skolan blev nedröstat i riksdagen fortsätter de kampen och kommer med nya vallöften i samma riktning. På högerkanten upprepas försvaret av valfrihet och vinster i välfärden. Men ett av förslagen i gymnasieminister Anna Ekströms (S) senaste utspel borde kunna diskuteras mer välvilligt av flera partier. Nämligen att socialdemokraterna gärna ser att den idéburna sektorn växer och blir större.

Ett förslag om att ge civilsamhället goda förutsättningar som skolaktör borde, i någon form, kunna nå en bred blocköverskridande överenskommelse.

Hos bland annat KD, C och L, som i grunden är folkrörelsepartier, hade man kunna tänka sig att det fanns en förståelse för och en vilja att expandera civilsamhället i välfärden. Nu kan man förstås fråga sig hur S utspel om idéburna skolaktörer förhåller sig till tidigare utspel om att helt avskaffa konfessionella skolor. Ryms trossamfund som huvudmän bland de idéburna enligt det senaste utspelet?

Oavsett vad S tänker om detta finns mycket goda skäl för kristna trossamfund att bli betydande aktörer inom välfärd och skola. Det finns en mångårig erfarenhet av skolverksamhet att luta sig på. Ungefär en tredjedel av Sveriges 152 folkhögskolor bedrivs i dag med kristna trossamfund som huvudmän.

Också Tillitsdelegationens rykande färska forskningsrapport (SAU 2018:38) visar på varför det skulle vara bra att premiera den idéburna sektorn.

I forskningsantologin skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, om ”Tillit som grund för framgångsrika organisationer” – med skolan som exempel.

Framgångsrika skolor känne­tecknas enlig forskning av samarbete och en känsla av tillit. Bo Rothstein menar att tilliten kan härledas till skolledningens förmåga att skapa en vision som uppfattas som speciell. Vilken vision är mindre viktig, så länge den uppfattas som unik. Att bejaka en skolas särart skapar engagemang och gör det dessutom lättare att rekrytera duktiga pedagoger, visar forskningen.

Det finns goda skäl att skapa möjligheter för idéburna organisationer att expandera. Genom ett växande civilsamhälle i skolsektorn kan man förena både de som vill se vinstbegränsning, samt valfrihet och skolor med goda resultat.

Därtill borde kristna samfund som huvudmän vara ytterst lämpliga genom beprövad erfarenhet från mångårigt, storskaligt och framgångsrikt folkbildningsarbete.

Dessutom skulle dessa skolor bli potentiellt attraktiva arbetsplatser genom sin värdegrund och unika särart.

Det bör ligga i de kristna kyrkornas intressen att följa skolfrågan noga och verka för ett växande civilsamhälle. Och att inte tveka, när tiden är mogen, att starta fler grundskolor och gymnasier, så som man en gång i tiden startade folkhögskolor när dörren öppnades för det.

Joakim Hagerius

Joakim Hagerius

Joakim Hagerius är tidigare opinionsredaktör och ledarskribent på tidningen Dagen.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Ledare