Ledare

Frida Park: Ta utsatta kristna elever på allvar, Anna Ekström

Hur är det möjligt att lärarstudenter som besitter fördomar kan få släppas igenom lärarutbildningen och sedan in i klassrummen där de utan att hindras kränker kristna elever?

Varannan ungdom kränkt för sin tro. Skolan sätter vanligtvis en ära i att en utsatt elev är en utsatt elev för mycket. Det måste gälla även kristna barn och unga.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Dagen har tidigare uppmärksammat flera fall där barn och unga i skolan kränkts för sin kristna tro. Det handlar om allt från verbala kränkningar till grov systematisk mobbning som väcker förfäran.

Det är inte förvånande, men oerhört bekymrande, att varannan ungdom har kränkts för sin tro, vilket en enkät genomförd på uppdrag av Sveriges kristna råd visar. Det riktigt alarmerande är att en fjärdedel säger att den som kränker är en lärare.

Att okunskapen i samhället kring kristen tro är frapperande stor vet vi. Lägg därtill fördomar om att kristen tro skulle vara vetenskapsfientlig och att lärare och läromedel presenterar kristen tro som något omodernt, förlegat och främmande för ett upplyst samhälle. Det är inte konstigt att kristna elever avstår från att berätta om sin tro.

Men hur är det möjligt att lärarstudenter som besitter fördomar och brist på demokratisk värdegrund kan få släppas igenom lärarutbildningen och sedan in i klassrummen där de utan att hindras kränker kristna elever? Var finns kontrollfunktionen?

Läs också Hälften av alla kristna elever har blivit kränkta i skolan

Vanligast är att kränkningarna sker i samband med undervisning i naturvetenskapliga ämnen och religionskunskap. Dessa lärare bortser från den lagstadgade Barnkonventionen (som talar om ansvaret att tillgodose en sådan miljö där barns fysiska, psykiska, sociala, andliga och moraliska utveckling kan äga rum) såväl som skolans värdegrund och läroplan.

Judar och muslimer är också utsatta för kränkningar och det vore välkommet med en större utredning om troende barn generellt. Men skillnaden är att när det kommer till antisemitism och islamofobi har skolan vanligtvis en god insikt, beredskap och till och med handlingsplaner, medan den elev som påtalar kränkningar eller att mobbning förekommer baserat på kristen tro alldeles för ofta möts av misstro eller till och med nonchalans (vilket gör att kränkningen blir dubbel). Bilden de utsatta kristna eleverna förmedlar stämmer nämligen inte med den gängse i Sverige – att kristna skulle tillhöra majoritetssamhället och därför inte kan vara utsatta. Det är hög tid att revidera den. Skolan behöver öka sin kunskap om kristen tro och kränkningar riktade mot kristna barn och unga.

Läs också Joakim skämdes över sin tro – kände att han levde ett dubbelliv

Många är vittnesbörden från elever som valt bort den kommunala skolan och funnit en fristad i en kristen skola där de slipper kränkas för sin tro. Dessa skolor vill utbildningsminister Anna Ekströms (S) parti förbjuda, även om januaripartiernas kompromiss nu landat i ett stopp för nya konfessionella skolor. Ekström sa tidigare till Dagen, märkbart upprörd: "Ingen elev ska behöva kränkas för sin tro". Det uttalandet förpliktigar.

Även om SKR:s enkät är för liten för att kunna dra generella slutsatser ger den en tydlig fingervisning. Ekström borde därför inte bara tillsätta en utredning, som SKR nu uppmanar till (SvD 19/2), utan också initiera en riktad satsning för att öka kunskapsnivån i Sveriges skolor, hos rektorer och lärare, där rätten till tro tydligt slås fast samt nolltolerans mot kränkningar utifrån religiös grund lyfts. Skolan sätter vanligtvis en ära i att en utsatt elev är en utsatt elev för mycket. Det måste gälla även kristna barn och unga.

Först när kunskapen ökar – både gällande vad kristen tro verkligen innebär men också vad kristna barn och ungdomar tvingas utstå för sin tro – kan vi komma tillrätta med de fördomar som ligger till grund för problemet.

Läs mer Lärarna såg att Emma blev mobbad för sin tro – ingen ingrep

Rapporten om utsatta kristna unga visar också att det finns en viktig hemläxa för kyrkorna att göra. Bilden av kristen tro behöver kompletteras i Sverige. Det vore välkommet om sociala medier, tidningar och tv-kanaler kunde fyllas med nyheter om allt fantastiskt kyrkorna gör för enskilda och för hela samhället. Men detta är inte nog.

Troende barn och ungdomar behöver få uppleva att de inte är ensamma i att känna sig utsatta. Att bli sedd och lyssnad till är viktigt. Utgångspunkten måste vara att inget barn ska avkrävas ansvaret att försvara sin barnatro. Men den som aktivt har tagit ställning, till exempel genom konfirmation eller troendedop, behöver få redskap att möta ett samhälle, och en skola, vars okunskap om kristen tro är alltför låg.

Det handlar om att ge dem ett språk att formulera sin tro, men också verktyg att försvara den tro de aktivt valt. Kyrkorna behöver än mer våga prata om paradoxerna med kristen tro, om fördomar, om forskning som stödjer kristen tro. Det behövs en apologetik för tonåringar. Ett självförtroende i och en stolthet över den egna tron erbjuder en sköld som fördoms­pilar får svårt att rå på.

Läs också Maja: De spottade på mig och slet av hårtussar

Frida Park

Frida Park

Frida Park är opinionsredaktör på Dagen.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig