19 oktober 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Joakim Hagerius: Sverige behöver en söndagsskola för sin tid

Det är det preventiva arbetet med moral i tidiga åldrar som förebygger kriminalitet.

Söndagsskolan har en stolt tradition i Sverige. Den har både varit ett uttryck för evangelisation, men också bidragit till en bredare moralbildning i samhället. Bilderna är från söndagsskolan i Betelkyrkan i Ljungby.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Varför blir vissa som växer upp och lever i socialt utsatta miljöer kriminella, medan andra inte blir det – trots liknande förutsättningar? Det är en fråga som länge intresserat Per-Olof Wikström, professor i kriminologi i Cambridge, vars forskning presenteras genom en intervju i tidskriften Forskning & Framsteg (27/2).

Han är kritisk till att många drar slutsatser enbart utifrån brottsstatistik, eftersom den rymmer väldigt lite informationen om vad som faktiskt orsakar kriminalitet. För att förstå orsaker behövs stora forskningsprojekt som kartlägger vägen in i brottsstatistiken, menar Wikström.

Man behöver söka en detaljerad bild av många människors liv under en längre period och inte bara utgå från dem som redan hamnat i brottsregistren. Utifrån denna sortens forskning och en bred statistik grund har Wikström dragit följande slutsats: "Det är inte tillfället som gör tjuven, utan snarare så att tjuven tar tillfället."

Han talar om benägenhet och exponering. Benägenhet styrs av personlig moral, självkontroll och det moraliska sammanhang som människor lever i. Det räcker inte att hänvisa till exponering, till segregation och social utsatthet för att förstå. ”Det handlar alltså om normer och förmåga att följa dem”, säger Wikström. Eller annorlunda uttryckt, brottslighet uppstår där det saknas ett grundläggande värdesystem.

I ljuset av Wikströms forskning är det intressant att läsa en helt annan berättelse. På familjesidan i Dagen den 13 februari porträtteras Anna Brisell, 94 år, som firade 70 år som söndagsskollärare. Anna hade ansvarat för en av de tolv söndagsskolorna som funnits inom Leksands missionsförsamling, där varje by haft en klass. I Leksboda möttes eleverna i bystugan fram till dess Anna och maken Oskar byggde ut sitt hus och kunde skapa ett söndagsskolerum i sin källare. Till det stora jubileet hade alla som gått i söndagsskolan inbjudits, vilket i stort sett betyder alla barnen i byn – under 70 år, eller tre generationer.

Detta är en berättelse om en svunnen tid, men om ett Sverige och om dess församlingar som inte får glömmas eller skrivas bort ur historien. För som det såg ut i Leksand såg det ut på många håll.

Ett annat exempel. När söndagsskolan i Saronkyrkan i Göteborg var som störst, på 1960-talet, bestod den av 1 500 barn. Klasserna möttes överallt där en lokal kunde lånas i olika stadsdelar. Man samlades på morgonen innan söndagsskolelärarna sedan sammanstrålade för att fira gemensam gudstjänst efter utfört värv. Församlingen såg detta som sitt stora evangelisationsarbete. Att vara lärare var något fint och äldstebröderna gick i täten.

Samtidigt blev effekten av att barn och unga lärde sig de bibliska berättelserna ett viktigt bidrag till den svenska moralbildningen. Genom undervisningen skapades ett normerande ramverk och förhållningssätt till det gemensamma och i det personliga. Söndagsskolornas samhällsinsats var betydande.

Tillbaka till professor Per-Olof Wikström. Brott måste bekämpas på två sätt, menar han. Dels här och nu och då är det polis som gäller. Dels på lång sikt med sociala åtgärder och att det är detta som Sverige har misslyckats med. "Hade man börjat för 25 år sedan hade situationen varit bättre", säger Wikström. Som också menar att det förebyggande arbetet måste börja redan i lågstadiet, för ju längre man väntar desto fler poliser kommer behövas.

Att skolan och föräldraskapet därför är huvudaktörerna för detta nödvändiga och långsiktigt värderingsarbete är självklart. Men vilka berättelser ligger till grund för arbetet? Vilket narrativ har genom historien visat sig slitstarkt, med tillräckligt djupa rötter, stabilt nog för ett samhälle att byggas på? I Sverige har kristen tro haft en särställning under tusen år, även om politiska och kulturella försök har gjorts för att ändra detta det senaste dryga halvseklet. Vilket i sammanhanget ändå är en kort period.

Sverige skulle behöva återupptäcka av sin viktiga och folkliga tradition av söndagsskola, eller att något motsvarande uppstår för vår tid. Hur det ska gå till är inte enkelt att tänka sig. Men det är en vision som i bästa fall kan göda mångas fantasi och kreativitet.

För behovet av ett bibliskt grundat värdesystem är inte mindre i dag än för 70 år sedan. Att återvinna ett evangeliskt ramverk handlar inte bara om att förebygga grov ungdomsbrottslighet, utan lika mycket om att få bukt med ett överdrivet egenintresse och fusk med pengar och bidrag. Söndagsskolan är både evangelisation, att ge tron vidare till nästa generation, och ett samhälleligt preventionsarbete.

Joakim Hagerius

Joakim Hagerius

Joakim Hagerius är tidigare opinionsredaktör och ledarskribent på tidningen Dagen.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Ledare