Ingenting kommer vara sig likt efter coronakrisen kan man läsa lite här och där. Och helt klart kommer världen på andra sidan se annorlunda ut, åtminstone för en tid. Men det är inte den första globala krisen i historien. Mänskligheten har varit med om kapitalförstöring av stora mått tidigare. Också då låg människor sömnlösa av oro, av att inte ha kontroll över situationen. Men det varar inte för evigt.
Just nu är tid för snabb omställning. Att överleva och att bidra med det man kan. Så måste det vara. Men så småningom finns mer att göra än att enbart överleva, rida ut stormen och bida sin tid för att se vad som blir kvar i vårt samhälle på andra sidan krisen.
När allt kastas upp i luften, när hela länder sätts i karantän och människor isoleras, skapas också en möjlighet att påverka hur pjäserna i luften till sist landar på brädet. Och det bästa sättet att påverka framtiden är att börja här och nu, med de små steg som är möjliga att ta.
Vem ska man lyssna på i dessa märkliga tider? Hur kan man använda en karantän till något konstruktivt? I klostren finns beprövad visdom. De senaste 29 åren har Syster Mary frivilligt valt att praktisera social isolering, tillsammans med 17 andra nunnor, även om det inte är så de kallar det (NJ.com den 15/3).
Läs mer EFS manar kyrkor att hålla öppet
Syster Mary ger tre råd utifrån sin erfarenhet:
Skapa strukturer och följ dem. Ett normal liv får sin struktur från utsidan, genom att passa tider, möten och deadlines. I hemmet behöver man skapa dem själv. Gå upp en bestämd tid, ta på sig kläder, arbeta och äta. Skapa strukturer så att det som är verkligt viktigt ryms. I klostret är det gemensam och enskild bön och läsning på bestämda tider, för då blir det av. Kanske är detta en tid för att pröva bön i en ny slitstark form: att be med Psaltaren, Jesu egen bönbok, på bestämda tider. Börja med en gång om dagen. Tidegärdsböcker finns att köpa på kristna bokhandlar eller att ladda ner som app.
Det andra rådet är att medvetet älska dina medmänniskor. Det är lätt att bli helt upptagen av sitt eget, särskilt i en osäker tid, säger syster Mary. Så lyft blicken, ring äldre människor, hjälp till på din gata eller hyreshus med det som behövs, säger hon. Så som kyrkorna i dag gör över hela vårt land, omsorgen och kärleken sträcker sig ut till hela orten där församlingen finns. Men ge även familjen mer tid genom till exempel längre måltider, det är också en stor gåva att använd tiden till fördjupade relationer.
Det tredje och sista rådet: Ge dig tid att reflektera och vila. Något som är en bristvara i samtidens allt mer uppskruvade tempo. Att reflektera är att lära känna sig själv. Och för detta är ensamhet och tystnad viktiga verktyg. Också organisationer och församlingar behöver reflektera och omvärdera, något som är svårare när all verksamhet pågår. Ta vara på möjligheten när det glesar ut i kalendern.
För det kommer en annan tid, hur det blir vet vi inte säkert. Men den som tar vara på tiden nu, möter framtiden förberedd.
Läs mer Joakim Hagerius: Andakter på nätet ersätter inte personlig kontakt