03 mars 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Elisabeth Sandlund: Demokraternas chanser växer

Bernie Sanders avhopp motverkar splittring.

Från början var de minst tio – de som kände sig kallade att bli Demokraternas presidentkandidat. En efter en har de fallit ifrån, precis som i den välkända barnramsan. Och nu återstår bara en, förre vicepresidenten Joe Biden.

Att den som utkristalliserats som hans främste motståndare, Bernie Sanders, skulle kasta in handduken var inte oväntat. Tänker man rationellt var det den enda lösningen. Ska Demokraterna ha en chans när det amerikanska folket går till val om knappt sju månader måste tiden utnyttjas på bästa sätt, till att hitta enighet, inte till intern maktkamp och splittring

För Bernie Sanders personligen måste beslutet ändå ha varit smärtsamt. Han fyller 79 år i september och detta var, mänskligt att döma, hans sista chans att få flytta in i Vita huset. Nästa gång det är dags för presidentval kommer han att vara 83 år och även om synen på människor i mogen ålder är helt annorlunda i amerikansk politik jämfört med i svensk verkar det osannolikt att han skulle ha krafter kvar att ställa upp en gång till.

Även om Sanders inte nådde hela vägen fram, inte ens till partikonventet i juli, har hans kampanj inte varit misslyckad. Han har lyckats bättre än väntat i flera primärval och lyckats entusiasmerat inte minst unga väljare på ett sätt som känns igen från Barack Obamas första valkampanj inför valet 2008. Nu gäller det för Demokraterna och Joe Biden att den kraften inte går förlorad om partiet ska ha en chans att lyckas.

Det är lättare sagt än gjort i en tid när massmöten med jublande anhängare står på listan över sådant som är strängt förbjudet i ett nedstängt USA. Men det borde inte vara omöjligt, särskilt som Coronakrisen har satt fingret på flera av de problem som Sanders adresserat, inte minst det amerikanska sjukvårdssystemet.

Bernie Sanders lämnar inte politiken och räknar med all sannolikhet med att kunna vara med och påverka de reformer som Joe Biden kan tänkas lansera när kampen om presidentmakten inleds på allvar. Att han skulle bli Bidens vicepresidentskandidat är däremot otänkbart. Den demokratiska valsedeln måste kompletteras med någon som inte är 75+ och Biden har redan förutskickat att det kommer att bli en kvinna.

Sanders avhopp ökar möjligheterna för Demokraterna att ta över Vita huset. Men det är långt ifrån säkert att de kommer att lyckas. Coronakrisen har ställt det mesta på ända. Mycket kommer att avgöras av väljarnas bedömning av hur den sittande presidenten hanterat situationen.

Kommer man att minnas att Trump i det längsta förnekade allvaret, lovade välfyllda kyrkor på påskdagen och utmanade den medicinska expertisen med storvulna löften om mirakelmediciner? Eller kommer den generella kristidstendensen att rösta enligt maximen ”man vet vad man har men inte vad man får” att ta över? Osäkerheten kvarstår, alldeles oavsett Bernie Sanders avhopp.

Elisabeth Sandlund

Elisabeth Sandlund är ledarskribent på Dagen.

Fler artiklar från Ledare