16 maj 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Gamestopgate avslöjar kapitalismens inneboende problem - arvsynden

Aktiemarknaden behöver goda dygder och en kristen människosyn

Den kapitalistiska ekonomins seger över andra ekonomiska system är ohotad. Men trenden att diskutera och spekulera om aktier i sociala medier riskerar att få marknaden att gå överstyr. Anledningen till det går att förstå redan med hjälp av Adam Smiths ekonomiska teori när han la grunden för kapitalismen i The Wealth of the Nations 1776. Han menade att utvecklingen inte kommer att drivas av människors välvilja utan av att alla ser till sitt eget bästa. Det är det egna begäret efter mer som kommer få människan att bli en bättre slaktare, bagare och snickare och på så sätt bidra till det gemensamma välståndet.

Det är ingen tvekan om att kapitalismen varit framgångsrik, även om det finns avigsidor. Nationer med kapitalism har högre levnadsstandard än andra ekonomiska system. Men frågan är om vi nu börjar se gränsen för kapitalismen? Till och med aktiemarknadens främsta apostlar börjar bli oroliga. Orsaken är Gamestopgate.

Sociala medier är en perfekt plattform för att röra ihop en sådan cocktail. Börsen blir allt mer till ett “onlinekasino” med allt vad det innebär.

—  Fredrik Wenell

Det var i sociala medier som det började. Gamestop är en kedja som säljer datorspel. Kort beskrivet, en stor mängd människor gick samman i sociala medier och bestämde sig för att köpa aktier i bolaget för att spela ett spratt med aktiemarknaden. Mer fria och riskfyllda fonder, så kallade hedgefonder, hade dömt ut aktien som en dålig affär och spekulerat i att aktien skulle sjunka i värde. Men genom gruppens agerande steg aktien istället snabbt i värde så att hela marknaden började skälva.

Aktiemarknaden bygger som bekant på det förväntade aktievärdet snarare än på ett verkligt värde som bilar, fastigheter, skog och så vidare. Problemet med Gamestopgate var därför att aktiens värde inte kunde förutses av dem som vanligtvis har makten över värdet. De som gick samman för att köpa aktier utnyttjade aktiemarknadens inre logik - förväntningar, spekulation och det egencentrerade begäret - och utmanade på så sätt hela det kapitalistiska systemet.

Sociala medier har ändrat förutsättningarna för aktiemarknaden, vilket Svenska Dagbladet skriver om i en artikelserie. Den enskilde kan ofiltrerat ta del av andras spekulationer om aktiers värde. I Gamestopgate valde flocken att gå åt ett helt annat håll än vad de som normalt har kunskapen och makten hade kunnat förutse. Sociala medier är en perfekt plattform för att röra ihop en sådan cocktail. Börsen blir allt mer till ett “onlinekasino” med allt vad det innebär.

SvD skriver bland annat om Mikael Zillén (13/2) som driver en kommunikationsbyrå med inriktning på aktiehandel. Han lär sina kunder att det är två saker som styr investerare: SMTM (show me the money) och FOMO (fear of missing out). Det gäller alltså att kunna visa att det finns pengar och skapa känslan av att du måste vara med nu, annars riskerar man att missa allt.

Marknadsekonomin riskerar att bli destruktiv om det oformade begäret får styra och behöver därför balanseras med vissa dygder.

—  Fredrik Wenell

Det är här som problemet uppstår - en naturlig följd i en ekonomi där det egocentrerade begäret är styrande. Den här sortens handel är som gjord för en spekulationsekonomi som talar till begäret i oss människor. Vi vill inte riskera att missa en eventuell börsuppgångs snabba förtjänst.

Innebär det här slutet på den era som inneburit välstånd för många fler människor?

Inte nödvändigtvis, men det visar att människans begär inte kan lämnas vind för våg. Begäret efter mer behöver alltid sättas i ett sammanhang där det goda eftersträvas. Smith hade förstått människans djupa drivkrafter, men hade en naiv syn på begärets makt. När han talade om att välståndet förutsatte egenintresse kunde han inte föreställa sig en ekonomi där man tjänar mest pengar på att spekulera i pengar. Pengar får ett egenvärde och blir något gott i sig själv.

En betydligt mer realistisk syn på människan finns i den kristna läran om arvsynden. I den samsas människans potentiella förmåga till godhet med syndens realitet. Den lär oss att om begäret utlämnas åt sig själv dras människan åt fel håll. Det förklarar Martin Luther med att människan är inkrökt i sig själv. Marknadsekonomin riskerar att alltså bli destruktiv om begäret får styra enväldigt. Det räcker inte att ta sig själv i kragen. De dygder som finns i den kristna traditionen är nödvändiga, något även nationalekonomen Robert Nelson betonat.

Pengar har aldrig ett egenvärde men är användbara medel för att uppnå det som är högre och viktigare, som alla människors välstånd. Den kristna, och mer realistiska, människosynen behövs i en marknadsekonomi för att den ska fortsätta att vara positiv för mänskligheten.

Fredrik Wenell

Fredrik Wenell är ledarskribent på Dagen sedan hösten 2020.

Fler artiklar från Ledare