14 april 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Många våldtagna barn får aldrig se gärningspersonen bakom galler

När ska politikerna göra allvar av allt tal om att prioritera brottsoffren?

Det blir nästan svårt att andas. Att läsa om de horribla brott som den lilla ettåringen utsatts för skakar om. Det är en känsla många delar. Och de starka känslorna som spritts i sociala medier närmar sig orkanstyrka när nyheten kom att den unge mannen från Borlänge fått sänkt straff. För 49 fall av grov våldtäkt mot barn och 153 fall av grovt sexuellt utnyttjande av barn sänker Svea hovrätt Falu tingsrätts tidigare dom från tolv år till sju och ett halvt års fängelse och 675 000 kr i skadestånd. Skälen till detta är att mannen ska ha samarbetat och därtill varit ung när brotten begicks.

Det finns goda skäl till varför unga personer inte tilldöms lika hårda straff som vuxna. Men i det här fallet, och andra liknande, finns det skäl till att fråga sig vari rimligheten i domen består. Ett samhälles främsta uppgift är att skydda barnen. Men om det uppfattas som att detta skydd i högre grad omfattar unga kriminella som begått synnerligen grova brott än de barn som utsatts för dessa vidrigheter uppstår ett legitimitetsproblem. Samma sak gäller när det allmänna rättsmedvetandet i alltför hög grad skiljer sig åt från med vilket allvar rättsväsendet betraktar brott.

Mängder av barn och deras anhöriga får alltså aldrig se gärningsmannen bakom lås och bom.

—  Frida Park

Det stämmer förvisso att det i alla tider funnits röster som skanderat “hårdare straff”. Och i sociala mediers tidevarv har dessa blivit fler och mer högljudda. Vreden fortplantar sig synnerligen fort och framgångsrikt via Facebook-inlägg. Även om uppviglande influerares och opinionsbildares twittrande inte får bli till den måttstock vari vi mäter ett brotts grad av vidrighet och rimliga rättspåföljd har det länge funnits skäl till att se över straffskalan avseende våldsbrott i allmänhet och våldtäkter i synnerhet (i det här fallet handlar det därtill om grov våldtäkt mot ett mycket litet barn). Många är de politiker som talat sig varmt för detta. När får vi se det bli verklighet?

Ett straff för ett begånget brott har flera syften. Ett av dessa är att avskräcka från brott, ett annat att ge brottsoffret en form av upprättelse och ett kvitto på att samhället ser med allvar på det fel som begåtts. Även här har politiker över hela den ideologiska kartan talat sig varmt för ökade muskler till Brottsoffermyndigheten. När får vi se politiker göra pekuniärt allvar av allt tal om omsorgen om brottsoffren?

Fallet med våldtäktsmannen i Borlänge är ovanligt eftersom det faktiskt ledde till en fällande dom. Sedan 2010 har de anmälda våldtäktsbrotten mot barn under 15 år ökat med 34 procent till 2 440 (2019). Och av dem som anmäls är det bara omkring en fjärdedel som klaras upp och/eller lagförs. Mängder av barn och deras anhöriga får alltså aldrig se gärningsmannen bakom lås och bom. När får vi se politiker ta dessa siffror på det blodiga allvar de förtjänar och ge polisen och åklagarmyndigheten ökade resurser? Om inte politiker och myndigheter gör sitt jobb finns en risk att folkdomstolar och lynchstämning uppstår. Det är en utveckling som måste motverkas även om det kostar.


Frida Park

Frida Park är opinionsredaktör på Dagen.

Fler artiklar från Ledare