14 april 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Hur kan godhet ha blivit ett problem i Sverige?

Sverige behöver kyrkorna i civilsamhället

Det verkar som om godhet har blivit något fult i Sverige. Det framställs ibland av politiska debattörer som att viljan att vara god försvårar en meningsfull diskussion om exempelvis tiggeri och migration. Men är det ett problem om godheten kommer från den man är?

I en pågående reportageserie i Svenska Dagbladet (första delen: 22/2) skriver Stina Oscarson om dem hon kallar den “tysta minoriteten” i matkön utanför S:ta Clara. Hon har gått förbi dem många gånger men helt plötsligt ser hon dem. Hon ser människor som lever på samhällets skuggsida. Många av dem är hemlösa. Oscarson noterar att hon blir förvånad över att de inte skäms när de ber om mat.

Prästen Mats Nyholm förklarar att orsaken till att personerna i kön inte skäms är att församlingen ser på dem som människor med samma värde som alla andra. Det är inte bara en prästs fina ord utan människorna i kön visar att det stämmer genom sitt sätt att ta emot matkassen.

Oscarson blir förvånad över att hennes upplevelse inte resulterar i att hon vill ropa på högre bidrag utan i stället ser styrkan i civilsamhället. Hon tycks inse att människorna i S:ta Clara inte delar ut mat för att framstå som goda utan för att de ser människorna på ett annat sätt som får konsekvenser för vad de gör.

Den framlidne katolske teologen Herbert McCabe har förklarat hur det hänger ihop: “Du kan bara handla i överensstämmelse med vad du kan se och du kan bara se vad du har förstått.” Det är alltså vad du lärt dig att se som avgör vad du förstår och i förlängningen hur du handlar.

Vi föds in i den här världen beroende av andras omsorg och det är också så vi går ut ur livet, och hela tiden däremellan.

—  Fredrik Wenell

Martin Luther lär i en bön ha använt orden: “Vi är tiggare som säger till andra tiggare, kom här finns mat.” Med andra ord, kyrkorna vet att vi alla är beroende av andra. Våra liv är en gåva och det vi har fått ta emot ska vi förvalta och ge vidare.

Det är den människosynen som verkar prägla människorna i S:ta Clara. Det är inte handlingen att göra gott som är poängen utan snarare att de i sin kyrka har format en annan förståelse för människorna i matkön. I deras blick är alla behövande och därför behöver ingen skämmas för att ta emot mat. Vi föds in i den här världen beroende av andras omsorg och det är också så vi lämnar det här livet, och hela tiden däremellan.

Det här är också anledningen till att myndigheter behöver se vikten av kyrkornas betydelse för samhället. Det är inte främst som välfärdsleverantörer kyrkorna har ett viktigt bidrag utan att de visar en tro som förstår, men inte alltid agerar utifrån, att alla är ömsesidigt beroende av varandra.

En godhet som utgår ifrån att man förstått att alla människor är behövande kan inte vara ett problem, men den sortens godhet måste också kunna ifrågasättas och diskuteras. Det vi däremot vet är att kyrkor som byggt på den grunden har varit med och banat väg för många av västvärldens välfärdsinstitutioner. Och ett civilsamhälle som breddar och bygger välfärdssamhället kan Sverige inte få för mycket av.

Fredrik Wenell

Fredrik Wenell är ledarskribent på Dagen sedan hösten 2020.

Fler artiklar från Ledare

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Dagens poddar