Ledare

Kan bli farligt när existientiell längtan förblir privat

Filip Sjöström behöver knyta an till den församling där han kom till tro

Ofta upphöjs den existentiella längtan i vårt samhälle till något självklart gott. Det är naturligtvis riktigt på flera plan, men det finns också något som skaver. Alltför ofta kommer hoten mot samhället från personer som säger sig vara troende men utan relation till religiösa traditioner. De har hittat hem i sin längtan “på sitt eget sätt”.

Ett sådant exempel är Filip Sjöström. Kanske okänd för de allra flesta, men han är en central gestalt i demonstrationerna mot Coronarestriktionerna som arrangerades tidigare i våras och nu på första maj. Svenska Dagbladet har talat med honom för att försöka förstå vem han är.

I intervjun säger han att engagemanget kommer ur en känsla av existentiell ensamhet. Nu har han blivit “frälst och direkt uppkopplad mot Jesus”. Men innehållet i den kristna tro han beskriver är det förmodligen få kristna som känner igen sig i. Det liknar mest ett privat hopkok av diverse komponenter. Tron verkar få sin näring i motståndet mot det han uppfattar som farliga strömningar i samtiden. Gamla vänner har därför vänt honom ryggen, men den nya gemenskap han har fått är något helt annat. Han har hittat hem. Den sortens motiveringar känns igen från väckelserörelser i de kristna kyrkorna, eller för delen också från andra ideologiska och religiösa rörelser.

Existentiella behov mår bäst av att kopplas upp mot traditioner som utsatts för prövningar genom historien.

—  Fredrik Wenell

Det här visar behovet av att den existentiella längtan inte stannar kvar hos enskilda individer och bara blir något privat. Existentiella behov mår bäst av att kopplas upp mot traditioner som utsatts för prövningar genom historien.

Traditioner må vara torftiga och omständliga, men de har visat sig vara skyddande barriärer både för individer och gemenskaper som vill fördjupa sin tro på ett sätt så att det gagnar både dem själva och samhället i övrigt. Den församlingen Sjöström kom till tro inom, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, ger just nu ett ypperligt exempel på just detta genom att den har öppnat sina lokaler för massvaccinationer mot corona, ett sätt att söka stadens bästa.

Sjöström borde låta sin existentiella längtan fortsätta i den församling där han blev kristen. Då hade han fått möta en kristen gemenskap där vetenskap och kristen tro inte hanteras som motsatser eller som formar en identitet som utgår från motstånd mot samhället.

Religiös tro och existentiell längtan behöver nämligen näring och ibland korrigering av andra för att minimera risken att den blir destruktiv.

Fler artiklar för dig