24 september 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Skönmålning av folkhem och folkkyrka verklighetsfrånvänt

För Harald Hallén hade det varit otänkbart att sätta politikens intressen framför kyrkans, skriver Martin Tunström i en gästledare.

Martin Tunström, gästledare.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Den som besöker Trefaldighetskyrkan i Arvika möter i koret för en kyrka tämligen ovanliga inslag. I Simon Sörmans färgstarka målning skymtar i väster dåvarande fabriken Arvikaverken. Några frälsningssoldater som sjunger och spelar är avbildade under ett första maj-tåg med röda fanor.

Bildens centrum är den i församlingen verkande prosten och riksdagsledamoten Harald Hallén (1884-1967) som med sin person ansågs förena de olika samhällssfärerna. Harald Hallén spelade en avgörande roll i utformningen av en socialdemokratisk folkkyrkomodell som en slags parallell till folkhemmet.

Halléns förespråkande av en kyrka med folket som bas vann under 1920-talet över den mer religionskritiska delen av arbetarrörelsen som ville avskaffa statskyrkan.

Bild på Harald Hallén i Simon Sörmans färgstarka målning i Trefaldighetskyrkan, Arvika

Faktum är att en av våra mer moderna folkkära traditioner delvis har sin bakgrund i Halléns arbete. Sedvänjan med ljuständningen på kyrkogårdar som inleds vid Allhelgonahelgen härstammar som professorn i kyrkohistoria Urban Claesson konstaterat i avhandlingen “Folkhemmets kyrka - Harald Hallén och folkkyrkans genombrott” från Halléns predikande och ljuständning på kyrkogården under denna högtid. Trots att ljuständandet fick viss kritik för att vara alltför katolskt slog det igenom, inom och utom kyrkan.

Men Sörmans målning gav nog ändå redan när den smyckade kyrkan – i denna del – en alltför idealistisk bild av Halléns verk.

Politiken kom att dominera, också över kyrkan.

—  Martin Tunström

Det är inte svårt att se budskapet av samförståndsanda både politiskt och religiöst i målningen. Kopplingen mellan samhälle och kyrka symboliseras av industrin. Det ekumeniska anslaget av frälsningssoldaterna. Och de röda fanorna vittnade om banden mellan kyrka och arbetarrörelse.

Hallén hade emellertid svårt med frikyrkans bekännelsekultur. Kormålningens bild av ekumenisk harmoni framstår därför som något av en rejäl överdrift. Då hör det dessutom till saken att Karlstad stift vanligen brukar omtalas som en kyrklig region där relationerna mellan Svenska kyrkan och Missionsväckelse varit god. I Arvika ligger Equmeniakyrkan i kvarteret alldeles intill Trefaldighetskyrkan.

Samförståndsandans inslag av tolerans var således begränsad. När Hallén ställde sig bakom rätten att träda ur statskyrkan var det för att säkra Svenska kyrkans legitimitet. Och om betraktaren i målningen ser sfärer som frikyrkan, industrin och politiken som oberoende från varandra kom politiken att dominera, också över kyrkan. För Harald Hallén var det otänkbart att politiskt förtroendevalda skulle sätta partiernas intressen över kyrkan.

Frågan är därför vad Hallén som själv satt i kyrkomötet skulle ha ansett om beslutet från Socialdemokraterna om att i kyrkovalet i Karlstads stift 2017 stoppa präster från att kandidera till stiftsfullmäktige.

Det finns fler skäl att studera bland annat hur Simon Sörman illustrerar passionshistorien liksom hoppet som i öster utgör en magnifik epilog för målningen. Kanske var det också ett hopp om en bättre framtid som fick Sörman att skildra samförståndet i harmoniska färger, för som historiebeskrivning av hur relationerna mellan samhällsfärerna faktiskt varit är den mest tendentiös.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Ledare