Natofrågan klyver nationen när opinionen svänger

Ska Sverige gå med i Nato? Det är en fråga som blivit högaktuell efter Rysslands anfall mot Ukraina. Och det är en fråga som klyver nationen. De senaste opinionsundersökningarna visar att andelen svenskar som är för ett Natomedlemskap snabbt har ökat kraftigt och nu uppgår till närmare 50 procent. Ännu fler vill, enligt en färsk Sifo-mätning, hänga på Finland om de söker inträde. Minoritetspositionen är på väg att slå över i en majoritet. Men andelen som säger nej är fortfarande betydande och uppemot 30 procent av svenskarna är osäkra.

Nu ska ju frågan om ett Natomedlemskap inte avgöras av opinionsmätningarnas utfall. Att hålla en folkomröstning, som Sverigedemokraterna förespråkat, är heller ingen framkomlig väg. Däremot är det högst sannolikt att Nato blir en het fråga i årets valrörelse. Moderaterna har redan proklamerat att ansökan kommer att skickas in direkt om det blir ett regeringsskifte och har stöd av KD, C och L medan SD inte satt ned foten. S, V och MP är tydligt emot.

Att partierna har sagt sitt innebär inte att alla väljare vet var de står eller delar hållningen som respektive parti intar. Det finns skäl för var och en att sätta sig in i och ta ställning till vilken väg man anser att Sverige ska välja. Argumenten behöver renodlas och vägas mot varandra. Ett sätt att lära sig mer om frågan och få perspektiv kan vara att höra vad insatta debattörer har att säga. Så låt oss tjuvlyssna till en dialog mellan två fiktiva personer. Stina är övertygad Natoförespråkare och Maja lika ståndaktig motståndare.

Stina: Sverige samarbetar redan med Nato på många sätt. Vi är sedan länge partner, vi övar tillsammans med Natostyrkor och vi har ett värdlandsavtal. Det är naturligt att vi tar det avgörande steget och blir medlem fullt ut eftersom det ger oss det inflytande som vi saknar i dag.

Maja: Du har rätt i att vi har befunnit oss på det sluttande planet länge och kommit allt närmare Nato. Men just därför är det viktigt att vi inte går längre. Sverige blir bara en av 30 Natomedlemmar. Vi är ett litet land och kommer inte att få något större inflytande. Dessutom, om det verkligen blev allvar så att vi skulle utsättas för ett angrepp, kommer säkert Nato att ställa upp även om vi inte är medlemmar.

[ Kristna oense om militär på Gotland ]

Stina: Du menar ungefär som Nato har gjort efter anfallet mot Ukraina? Tvärtom har ju Nato tydligt markerat att det inte blir fråga om några direkta insatser eftersom Ukraina inte är ett medlemsland. Det borde skrämma oss. Bara som medlem kommer vi i åtnjutande av den säkerhet som artikel 5 i Natoavtalet ger och som innebär att ett angrepp på en av medlemmarna ses som ett angrepp på helheten.

Maja: Det finns länder som är med i Nato som inte har rent mjöl i påsen. Jag tänker på Turkiet och även på Polen och Ungern där det finns tydliga antidemokratiska tendenser.

Om vi inte ansluter oss till något block kan vi fungera som medlare och fredsmäklare.

—  "Maja"

Stina: Det har du rätt i. Men de har inget avgörande inflytande och kan inte styra vad Nato gör och inte gör. Och alla Natoländer är i sin fulla rätt att kritisera och försöka påverka andra medlemsländer. Tyskland har till exempel haft mycket att säga om förhållandena i Turkiet. För mig är det viktigare att våra grannländer Danmark och Norge är med i Nato och att det är möjligt att också Finland söker medlemskap. Tillsammans skulle vi och de baltiska staterna kunna bilda ett starkt nordeuropeiskt block inom Nato.

Maja: Men USA har ett stort inflytande. Just nu, med Biden som president, är det väl ingen större risk. Men tänk om Donald Trump blir återvald om bara 2,5 år!

Stina: Det finns tillräckligt många västeuropeiska länder som kan uppväga hans makt.

Maja: Sverige har av tradition varit neutralt och det har varit bra för oss. Vi har klarat oss undan två världskrig utan att ta ställning. Om vi inte ansluter oss till något block kan vi fungera som medlare och fredsmäklare.

Stina: Vi har redan lämnat neutraliteten genom att knyta oss till Nato, ja faktiskt redan genom att gå med i EU. När det gäller värderingar är vi inte neutrala. De flesta av oss har inga problem att välja mellan Putin och Biden, om man säger så. Och det där med fredsmäkleri har vi inte sett så mycket av. Det är en vacker tanke, men den är inte realistisk.

Det är nu vi ska passa på när Putin har fullt upp med annat.

—  "Stina"

Maja: Om vi blir Natomedlemmar kan svenska soldater bli tvungna att delta i väpnade konflikter på andra håll i världen.

Stina: Ja, det är priset vi betalar för att ha det skydd Nato ger oss om vi skulle bli angripna. Men det finns ingen automatik i detta och sannolikt skulle svenska insatser komma i fråga i första hand i länderna i vårt närområde.

[ Debatt: Pacifism enda möjliga hållningen för en Jesuslärjunge ]

Maja: Natoländerna har kärnvapen. Det är något som Sverige alltid har kämpat emot.

Stina: Kärnvapnen existerar vare sig vi vill eller inte. Det är bättre att det finns en stark organisation på demokratisk grund som har kontroll över dem. Och vi har redan övergivit vår kärnvapenfientliga hållning genom att inte skriva på FN:s förbudsdeklaration mot kärnvapen, trots att vi var med om att ta fram den.

Maja: Sist men inte minst tycker jag att det är farligt att gå med i Nato just nu. Risken är stor att det kan reta upp Putin så att han går till anfall även mot Sverige.

Stina: Tvärtom, det är nu vi ska passa på när Putin har fullt upp med annat. För mig väger det tyngre att han kan anfalla oss ändå. Och är vi inte med i Nato har vi inget skydd.

Maja och Stina kommer nog inte längre i sin diskussion än att de är överens om att inte vara överens. Låt samtalet fortsätta!