Ledare

Abortfrågan splittrar ett redan polariserat USA

Svartvit diskussion efter läckan om Högsta domstolens förestående beslut

Stora protester utanför Högsta domstolen i Washington, där de konservativa domarna står i fokus på vissa plakat, skriver Elisabeth Sandlund.

Det blåser full storm i USA efter att en läcka från Högsta domstolen har avslöjat att den konservativa majoriteten av domarna har för avsikt att riva upp det utslag i abortfrågan som domstolen fällde för snart 50 år sedan. Ett sådant beslut innebär att det blir fritt fram för delstaterna att lagstifta efter eget gottfinnande om strikta begränsningar.

Som väntat har svallvågorna nått även Sverige. Aborter är ett ämne som med all rätt väcker starka känslor. Dessutom lockar det fram ett högt och oförsonligt tonläge, en olycklig situation i en fråga som rör både djupt mänskliga aspekter och etiska principer.

Att varje abortbeslut handlar om två skyddsvärda individer – fostret och kvinnan – får alltför sällan vara utgångspunkten för en balanserad hållning, lika lite som uppfattningen att varje abort är ett misslyckande, ett sistahandsalternativ när en oönskad graviditet inte har kunnat förebyggas och när möjligheten att låta barnet se dagens ljus upplevs som omöjlig. Begreppet “nollvision för aborter”, med den arsenal av åtgärder som en sådan skulle kräva, figurerar sällan eller inte alls, i vare sig den amerikanska eller svenska debatten. Diskussioner om rimliga bortre veckogränser står heller inte högt på agendan.

Innan alltför stora växlar dras på det som sker i USA är det viktigt att hålla i minnet att även om Sverige ibland ses som den 51:a delstaten är de två nationernas situation väsensskild. USA är en sammanslutning av delstater, med en intrikat maktbalans mellan den federala och den delstatliga nivån. Vad HD avser att göra är att upphäva en federal regel som delstaterna hade att följa, nämligen rätten för kvinnan att göra abort fram till 24:e veckan.

Den har utmanats av ett antal republikanskt styrda delstater som stiftat eller förberett egna betydligt snävare lagar. Det färskaste exemplet är Oklahoma där guvernören undertecknade lagen mindre än ett dygn efter att HD:s planer blivit kända och där abort tillåts bara till och med sjätte veckan om inte kvinnans liv är i fara, med stränga straff för den som utför senare aborter.

Den svenska fragmentiseringen av sjukvården på 21 regioner är alltså en mild västanfläkt jämfört med förhållandena i USA, där diskussionen i sakfrågan blandas med debatten om huruvida den federala nivån har alltför stort inflytande över medborgarnas liv.

Det är delstaternas självständighet som 2019 gjorde att delstaten New York kunde flytta den bortre gränsen för aborter ända fram till barnets födelse om det anses nödvändigt inte bara för att rädda mammans liv utan för hennes “välbefinnande”, en gummiparagraf med hårresande konsekvenser. Och det är samma förhållande som ligger bakom att ett antal demokratiskt styrda delstater utvidgar aborträtten på mindre iögonfallande sätt och i vissa fall vill skriva in den inte bara i lagboken utan i den delstatliga konstitutionen för att ge den ett extra skydd.

Får demokraterna den skjuts de behöver i mellanårsvalen i höst?

—  Elisabeth Sandlund

Det polariserade USA blir med andra ord ännu mer polariserat. Republikanskt styrda delstater ställs mot demokratiskt styrda. Välbeställda medborgare mot fattiga. Den kvinna som har råd att ta ledigt från jobbet och resa över kontinenten för att få en abort utförd kommer även i fortsättningen att få sin vilja igenom. Den som inte har sådana resurser blir hänvisad till att uppsöka underjordiska abortkliniker eller att använda primitiva metoder för att avbryta graviditeten med uppenbar risk för liv och hälsa.

Sådana argument väger tungt, vid sidan av hävdandet av kvinnans absoluta rätt att råda över sin egen kropp, för dem som nu demonstrerar utanför Högsta domstolens byggnad i Washington DC. De kräver bland ett resolut ingripande från president Biden, hur omöjligt ett sådant än är med tanke på den amerikanska konstitutionen, där presidentens roll i förhållande till HD inskränker sig till att utnämna domare. Bidens företrädare Donald Trump fick den chansen inte mindre än tre gånger, vilket gjorde att maktbalansen tippade i konservativ favör.

Om vilka politiska följder det förväntade beskedet från Högsta domstolen får tvistar de lärde. Det är ett faktum att opinionsundersökningar visar att en majoritet av den amerikanska befolkningen vill behålla aborträtten i dess nuvarande form. Ger det Demokraterna den skjuts de behöver för att behålla makten i kongressen i mellanårsvalen i höst?

Möjligheten finns och kommer säkert att utnyttjas i valkampanjen från demokratiskt håll. Men det är en sak att mana väljarna att proteströsta och en helt annan att få dem att gå till valurnorna. Valdeltagandet i mellanårsvalen brukar inte ligga högre än runt 40 procent, vilket betyder att det är de mest engagerade på ömse sidor som avgör utgången. Och då är sannolikheten stor att partilojaliteten tar över och sakfrågorna blir betydelselösa.


Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig