Ledare

Bra att Visbymordet utreds grundligt

Frågetecken måste rätas ut så att inte fördomar späs på

Utredningen av mordet på SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren mitt under Almedalsveckan i början av juli fortsätter. Gärningsmannen, Theodor Engström, har nu erkänt sig skyldig även till terroristbrott, vilket framkom vid omhäktningsförhandlingarna på tisdagen. Tidpunkten för när åtal ska väckas har på åklagarens begäran skjutits upp från slutet av denna vecka till den 15 september.

Vid ett ytligt betraktande kan det förefalla som att det borde vara en enkel sak att ställa Engström inför rätta. Han greps på plats och har medgivit att han dödat Wieselgren. En undersökning har visat att han lider av en allvarlig psykisk störning som gör att han kommer att dömas till rättspsykiatrisk vård, inte till fängelse. Men det finns goda skäl att förundersökningen blir grundligt genomförd så att inga frågetecken återstår. Till det som behöver utredas hör självfallet Engströms koppling till nynazistiska rörelser.

Mordet på Ing-Marie Wieselgren är djupt tragiskt. En person som ägnat sitt yrkesliv åt att ge personer med psykiska sjukdomar ett så värdigt liv som möjligt faller offer för just en av dem hon arbetat för. Det är också, tack och lov, unikt.

Fördomarna mot och ibland rädslan för personer med psykiska sjukdomar är fortfarande utbredda.

—  Elisabeth Sandlund

Missnöje med den vård man själv eller andra har fått är en sak – att ta till våld något helt annat. Fördomarna mot och ibland rädslan för personer med psykiska sjukdomar är fortfarande utbredda och det vore illa om Engströms dåd skulle spä på sådana strömningar.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig