Nyansera debatten om friskolorna

I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning: Utbildning kostar 357 miljarder årligen. De europeiska Pisa-undersökningarna har tidigare år gett Sverige lågt betyg gällande grundskolans resultat.

I debatten nu finns det bara två perspektiv på friskolefrågan. Dels att “religiösa” friskolor bör uteslutas ur utbildningssystemet, dels att friskolor i allmänhet bör få snävare ekonomiska ramar då ägarna tar ut avkastning.

Statsminister Magdalena Andersson påpekar nogsamt att när moderatledaren argumenterar för friskolor läser han direkt ur lobbygruppernas dokument. Med risk att läsa ur samma dokument kan det ändå vara på sin plats att ibland få en motkraft till påståendet att friskolor utarmar svensk skola genom att tömma den på pengar.

I en undersökning initierad av lobbygruppen Vad får vi för pengarna presenteras nu siffror som visar på att friskolor i allmänhet sänker kommunernas grundskolekostnader per elev. Rapporten är författad av två forskare: nationalekonomen professor Henrik Jordahl och forskaren vid institutet för näringslivsforskning, Gabriel Heller Sahlgren.

Rapporten tyder också på att kvaliteten ökar i de kommunala grundskolorna genom konkurrens. Men det mest intressanta är kanske ändå att resurserna varierar dramatiskt, från 69 000kr till 179 000 kr per elev och år (i Stockholms stad). Och det finns inget samband mellan skolornas resurser och dess kvalitet. Friskolor som inte sköter sig ska stängas, men den sandlådenivå som nu råder på debatten är inte värdig Sverige.

[ Så här tycker alla riksdagspartier om konfessionella friskolor ]