Ledare

Det här är kristnas ansvar inför valdagen

Lennarth Hambre: Engagera dig i frågor som inte bara rör kyrkan

Det är lätt att falla in i det partipolitiska käbblet eller den retorik som söker konfliktytor i stället för förståelse, konsensus och samarbete. Det gäller särskilt politik på riksplanet där konfliktytor tydliggörs för att regeringsmakten ska kunna utvärderas medan kommunpolitiken generellt sett är mer inriktad på att lösa konkreta problem. Vår demokrati bygger på att regeringsmakten utvärderas.

Historisk befolkades riksdagen av många överlåtna kristna politiker. Inte minst Svenska Missionsförbundet hade flera av sina ledande profiler i riksdagen. PP Waldenström, en av grundarna av Svenska Missionsförbundet, nuvarande Equmeniakyrkan, kom att under nästa 20 år vara en del av riksdagens dåvarande andra kammare (1884-1905). En annan respekterad profil från Missionsförbundet var Elver Jonsson som under 31 år satt i Sveriges riksdag. Folkpartisten Elver var en person med stort hjärta för kyrka och mission, en man med ett äkta frisinne. Även i dag samlar den kristna gruppen riksdagsmän från alla politiska partier till andakt varje vecka. Men de flesta av oss kommer aldrig på tanken att kandidera till riksdagen. Vad är då vårt ansvar inför den politiska makten?

Paulus uppmanar sin andlige son Timotheos till en ordning i hans liv och tjänst. När han uppmanar till kristet liv så finns det ett först och främst. En text som kan läsas först av allting. Bön för alla människor med en särskild betoning på kungar och alla som har makt. Den tidens politiska ledarskap. Att omsluta alla människor som har makt och inflytande med förbön verkar vara en kristen ordning och dygd. Eftersom vi alla frestas att besluta oss för vilka som är värdiga vår förbön så ger Paulus här ett korrektiv. Det gäller alla!

Det andra som är utmanade i sammanhanget är att förbön för andra ser ut att påverka mitt eget liv. Så att vi kan leva ett lugnt och stilla liv. Det första intrycket är att bön är verklighetsfrånvänt och gör mig passiv. Det är en felläsning av texten. Texten bör förstås utifrån insikten om de makthavare jag ber för, även de jag inte sympatiserar med, kommer att påverka mitt eget liv. Det gäller även de partier jag tar avstånd från. Dem jag ber för kan jag inte leva i konflikt med eller förtala även om jag i sak har en annan uppfattning. Förbön i allmänhet för politiska företrädare borde skapa ett bättre klimat än den pajkastning vi ofta ser och hör.

Dem jag ber för kan jag inte leva i konflikt med.

—  Lennarth Hambre

I övrig undervisning i Nya testamentet omkring överheten så uppmanas vi framför allt att visa respekt och kärlek. Det här har vi stora möjligheter till inte minst i vardagen och på det lokala planet. I en kärleksfull, respektfull dialog med lokala politiska företrädare kan vi påverka till kloka och för alla människor bra beslut. Ta möjligheten att både be och arbeta i relation till dem. Se till att inte bara föra fram synpunkter när de är negativa. Bjud in kultur- och fritidsförvaltningen till en dialog kring församlingens barn och ungdomsverksamhet. Engagera dig i frågor som inte bara rör kyrkan utan som har allmänintresse, det gäller ju alla människor. Om kyrkan ska bli kyrkan mitt i byn igen kräver det ett engagemang. Visa det inte bara inför valet vart fjärde år.

Fler artiklar för dig