Ledare

Vi tror att Gud kan hela - även när vi inte blir helade

I vår strävan att förstå varför olyckan drabbar kan vi frestas att ta till förenklade förklaringar

Hur kan man tänka när någon närstående – vän, familjemedlem eller ledare i en församling – drabbas av något svårt? Kriser kommer i många former: psykisk eller fysisk sjukdom, skilsmässa, förlusten av en närstående – exemplen är många och ofta svåra för fler än den som drabbas, så som vid Jan Bloms, pastor i Livets ord, tragiska mc-olycka.

Det är inte konstigt att vi söker svar: “Varför händer det här?” Vi söker kontroll över det okontrollerbara. Men ibland behöver vi stanna upp och tillåta oss att sörja även det oförklarliga.

I vår strävan att förstå och omfatta kan vi frestas att ta till förenklade förklaringar. Bibeln talar om den ondes lömska angrepp. Men inte allt oväntat och hemskt som drabbar oss är en “attack”. Teologi som skapar en felaktig och ytlig bild av Gud och tillvaron riskerar att skapa fler sår, ibland svårläkta sådana hos barn och unga, något vi hört alltför många och smärtsamma berättelser om. Tron är inte främst ett system utan en relation.

I den trasiga värld vi lever i sker tragiska saker. Ibland finns det inget svar på frågan varför. Det kan vara smärtsamt. Men Guds löften om att aldrig lämna eller överge oss gäller oavsett om vi förstår det som sker eller ej.

Det finns inget gott i en motorcykelolycka. Men när det oväntade drabbar kan sorg vara välgörande. Sorgen ger oss tid, den säger till oss att inte rusa vidare i tillvaron och att komma samman i bön och reflektion.

Gud räds inte vår sorg. Utan sorg intet helande. Han ser varje tår. Hör varje bön. Och ibland är svaret ett mirakulöst ingripande. Ibland är svaret i stället den stödjande handen genom den mörka tåredalen. Men vi fortsätter att tro att Gud kan hela - även när vi inte blir helade.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig