Ledare

Luras inte av Bolsonaros kristna täckmantel

Steven Crosson: Valet i Brasilien lär oss att vara vaksamma mot vargar i fårakläder

Efter den första valomgången i det brasilianska presidentvalet återstår två kandidater. Det blev som väntat socialisten och före detta presidenten Lula da Silva som ställs mot sittande president Jair Bolsonaro. Da Silva gör i och med valet ett nytt försök att bli president. Efter korruptions- och pengatvättsanklagelser dömdes och fängslades da Silva för att ett år senare släppas fri. Domen ogiltigförklarades då domaren ej ansågs opartisk. Domaren blev senare också justitieminister i Bolsonaros regering.

President Jair Bolsonaro började sin karriär som militär och officer i den Brasilianska armén. Han gick senare över till att bli politiker. Bolsonaro är en kontroversiell politiker som med ord och handling gjort sig ökänd såväl nationellt som internationellt. Han beskrivs av kritiker som ultrakonservativ, nationalist och populist. Av sina anhängare har han däremot hyllats för att ha höjt Brasiliens internationella status, stärkt ekonomin och att han ingjutit hopp och ett nationellt självförtroende.

I förra valet slöt den evangelikala rörelsen upp bakom Bolsonaro och därmed blev han också vald till president, men i detta val tycks stödet ha falnat. Med sina över 210 miljoner medborgare är Brasilien världens största katolska land. Under senare år har frikyrkorna gått framåt starkt och i dag räknar sig cirka en av tre brasilianare som evangelikal. Rörelsen är på frammarsch och det finns ett stort självförtroende bland protestanterna i Brasilien, såväl andligt som politiskt.

Evangelikal i Brasilien är dock inte samma sak som evangelikal i Sverige eller USA. Brasilien har sin egen unika historia, präglad av slaveriet, kolonialismen och katolicismen. Dock har Bolsonaro uppfattat rösterna från den evangelikala rörelsen som viktiga för att ta och behålla makten. Det har gjort att han, trots sin katolicism, döptes som vuxen under en resa till Det heliga landet, något som David Ringbäck tidigare skrivit om i Dagen.

Vem som helst kan kalla sig kristen och be om kristnas röster. Även de med en farlig agenda.

Bolsonaro använder sig gärna av kristna ord, attribut och symboler för att flörta med den röststarka kristna gruppen. I svenska medier har han ofta framställts som en kristen politiker, men stämmer verkligen det? I värderingsfrågor har presidenten ställt sig nära en traditionellt kristen ståndpunkt. Detta sker dock samtidigt som han använt sig av ett språkbruk och torgför åsikter som inte direkt känns igen från söndagsskolan.

Bolsonaro har kallat svarta brasilianare för lata, att de ej får något gjort. Han menar att de inte ens kan fortplanta sig längre. Detta med en blinkning åt den tid när Brasiliens svarta befolkning fortfarande var satta i slaveri. Han har även uttalat stöd för att använda tortyr och har i en kommentar till en kvinnlig kongressledamot sagt att han inte skulle vilja våldta henne, då hon ej skulle förtjäna det.

Bolsonaro har även under sin tid gjort stor skada på Amazonas regnskogar. Under presidenten har skogsskövlingen accelererat, miljöorganisationer och deras personal har motarbetats och i vissa fall dödats. Mellan 2018 och 2021 avverkades en yta stor som Belgien. Regnskogarna i Brasilien kallas ibland för världens lungor och Amazonas betydelse för världens klimat kan inte överskattas.

Lärdomen från Brasilien är att vara vaksam på makthavare, speciellt de som hävdar sig vara kristna. Vem som helst kan kalla sig kristen och be om kristnas röster. Även de med en farlig agenda.

Fler artiklar för dig