Lyckad integration hänger på religionsfriheten

Som Dagen rapporterade om (11/10) skiljer det inte så mycket på ungdomar födda 1996 när det gäller de flesta områden enligt en ny studie från Institutet för framtidsstudier. Visst röstar de med utländsk bakgrund inte i samma omfattning som svenskfödda, men de är lika intresserade av politik. Det finns inget utbrett svenskhat bland ungdomar födda av föräldrar med annan etnisk bakgrund än svensk. Däremot har utrikesfödda sämre ekonomiska förutsättningar, vilket såklart påverkar förutsättningarna för integration, men det är något politikerna kan göra något åt.

Däremot skiljer sig de utrikesfödda eller andra generationens invandrare åt på två områden. Dels i hur viktig de anger att deras religion är, dels i synen på vad vi i Sverige vant oss benämna som progressiva värderingar, det vill säga synen på sexualitet och familj. I det första fallet anger runt 70 procent bland de utrikesfödda att religionen är viktig. Motsvarande siffra bland svenskfödda är 14 procent. De hyser också i högre utsträckning vad som kallas konservativa moraliska uppfattningar.

De här två områden hänger naturligtvis ihop och visar att om Sverige ska lyckas med integrationen måste samhället i allmänt bli mer tolerant mot religiösa människor som hyser uppfattningar om moral som tycks strida mot de i Sverige allmänt förekommande moraliska uppfattningarna. Integration kan alltså inte bara betyda “de måste bli som oss” utan att varje individ, oavsett bakgrund, förstår och förmår inkludera den som är annorlunda än en själv.

[ Fredrik Wenell: Rädslans politik bygger inget gott samhälle ]