Bibeln kan tolkas hur som helst

I diskussioner om bibeltexter återkommer ibland det triviala påståendet om att “vi alla tolkar”. Det gäller inte minst synen på samkönade äktenskap. Bakom uttalandet döljs idén om att alla tolkningar är lika giltiga. Men det är fel. Det finns bra och dåliga, ibland till och med felaktiga, tolkningar av texterna.

Det första som ska sägas är att det kan handla om bibelsyn, men behöver inte göra det. En del har från ett teologiskt liberalt håll exempelvis hävdat att frågan om samkönade relationer inte handlar om bibelsyn utan om människosyn. Men det påståendet tydliggör att de har ett annat sätt se på Bibeln än de evangelikala. De låter världen utanför texten utgöra normen för tolkningen. Frågan till dem som hyser sådana uppfattningar är givetvis vad som är grunden för människosynen? En evangelikal strävar efter att hämta sin människosyn från Bibeln.

Men olika tolkningar behöver inte handla om bibelsyn. Det går att komma till olika slutsatser trots att man exempelvis delar en evangelikal grundhållning. Det är ändå nödvändigt att diskutera vad som är en bra eller en dålig bibeltolkning. Det mest respektfulla mot andra är att bemöta deras argument och godta dem eller vederlägga dem. Det minst respektfulla är att invända att allt bara är tolkning.

Vad är det då som skiljer olika tolkningar i relation till samkönade äktenskap?

Det minst respektfulla är att invända att allt bara är tolkning.

—  Fredrik Wenell

Den traditionella uppfattningen om äktenskapet, som varit rådande genom hela kyrkans historia och som fortsatt en majoritet av världens kyrkor hyser, menar att skapelsen utgör den grundläggande mönstret för människans parförhållanden, både i biologisk och andlig bemärkelse. De texter som omtalar homosexuella relationer bör därför läsas i ljuset av det tolkningsmönstret. Skapelsens ordning är genomgående i Bibeln av beskrivningen av relationen mellan två makar. Det bygger alltså inte, som ibland felaktigt påstås, på enskilda texter utan på texter lästa genom det mönstret.

[ Lennarth Hambre: Läge för ett varningens finger ]

Hos dem som ofta benämns progressiva evangelikaler hänvisas det till kärleken som den överordnade idén. Då handlar det snarare om kärleken uttryckt i den överlåtna trofasta parrelationen. De progressiva menar att den sortens kärlek också måste vara möjlig för dem som lever i en homosexuell relation och att det därför vore omoraliskt av kyrkan att undanhålla dem möjligheten att leva i en ömsesidig kärleksrelation. De läser samma texter men med ett annat tolkningsmönster, ett mönster som de också menar sig finna i bibeltexten

[ Recension: Angeläget om Stotts evangelikala arv ]

Inom ramen för en evangelikal bibelsyn ryms alltså åtminstone två olika tolkningsmönster som båda kommer ur Bibeln. Men hittills har de allra flesta kyrkor bedömt hänvisningen till skapelseordningen som den korrekta tolkningen och avfärdat idén om kärleken i trofasta relationer som grund för parrelationer.

För att samtalen ska kunna fördjupas behöver vi komma bortom det triviala påståendet om att allt är tolkning och i stället lyssna på varandras argument. Vi behöver bemöda oss om att bemöta dem eller anta dem, och avhålla oss ifrån att slappt avfärda dem med att allt ändå bara är tolkning.

[ Immanuelskyrkan vidgar sin äktenskapssyn - så reagerar EFK-ledarna ]