Ledare

Varför stödjer så många kristna Donald Trump?

Lennarth Hambre: Stark polarisering kring mellanårsvalet i USA - även bland evangelikaler

Det har varit mellanårsval i USA. Spänningarna i samhället inför valdagen har varit större än på länge. Nu är det inte ovanligt att mellanårsvalet skiftar makten till oppositionspartiets fördel. Allt tyder på att resultatet kommer göra att president Biden kommer få svårigheter att genomföra sina lagförslag. Även sådana som vi i Sverige skulle kunna ses som okontroversiella: som föräldraförsäkring och förskola. I Sverige är debatten om amerikansk politik ofta förenklad. Många frågar sig hur i all världen det kommer sig att kristna kan stödja en presidentkandidat som Donald Trump. Då har man inte förstått de speciella förutsättningar som råder i landet “over there”.

Polariseringen inom politiken har ökat i USA, som Dagen tidigare skrivit om på ledarplats (22/10-2020). Grupperingar svartmålar varandra för att försöka bevisa att just årets mellanårsval är avgörande för demokratin. På flera sätt har både republikaner och demokrater rätt i detta. Men kanske inte på det sätt som ofta avses. Visserligen är det alarmerande att lagförslag om att ytterligare försvåra för låginkomsttagare, ofta svarta amerikaner med sympatier för Demokraterna, kan komma att röstas igenom. Men ett annat stort problem är tilltron till demokratin och det demokratiska systemet. Endast 16 procent av befolkningen tror att valresultatet speglar folkviljan.

Även politiskt våld hotar den amerikanska demokratin. Stormningen av Kongressen i januari 2021 och attacken mot den demokratiske talmannens, Nancy Pelosis, make den 28 oktober. En tredjedel av amerikanerna anser att det är acceptabelt med politiskt våld. Nio av tio amerikaner var oroliga för våld i anslutning till valet.

Expresidenten må ha förlorat valet, något han ogärna erkänner, men Donald Trump vill återigen styra den politiska debatten. Många i det republikanska partiet ser honom som den ende som kan vinna mot Demokraterna, oavsett om den åldrige Biden ställer upp eller ej. Ja, det kan verkligen verka förvånansvärt att kristna ledare fortfarande kan stödja någon som med vilje undergräver det demokratiska systemet, den obundna journalistiken och därtill satt lögnen i system.

Men även Demokraterna kan skyllas för utvecklingen. Med flera hundra miljoner kronor har de ekonomiskt stöttat de mest extrema kandidaterna och falangerna i motståndarpartiet för att kunna svartmåla sina politiska motståndare. Även Demokraterna ser polariseringen och kulturkriget som ett framgångsrecept. Så skapas en spelplan där såväl extremism som politiskt våld florerar. Så hur kommer det sig då att vissa, företrädesvis vita, evangelikala ger Donald Trump sitt övertygade stöd?

Endast 16 procent av befolkningen i USA tror att valresultatet speglar folkviljan.

—  Lennarth Hambre

Trots tydliga rågångar har USA sin egen kyrka-stat problematik. De amerikanska evangelikalerna består främst av baptister, pingstvänner och samfundsoberoende och var från början en progressiv rörelse som stödde till exempel president Jimmy Carter. Men i takt med den utbredande sekulariseringen, när många kristna kände att landet gick i fel riktning, blev det republikanska erbjudandet om att få inflytande över landets styre i och med Ronald Reagan lockande. Allt sedan dess har relationen varit förhållandevis lycklig mellan vita evangelikaler och det republikanska partiet. Cirka 80 procent av de vita evangelikalerna röstar republikanskt, medan en lika stor andel av de svarta röstar på Demokraterna.

Kulturkriget ses av Trumpsupportrarna som en realitet. Statens bojor måste till varje pris bekämpas och målsättningen är alltid frihetssträvan. Staten ska blanda sig i medborgarnas liv så lite det bara är möjligt. Den får gärna hålla i svärdet – dödsstraff och ständiga straffskärpningar – men även många kristna evangelikaler kräver sin rätt att freda sig med hjälp av pistol eller gevär. Denna frihet har inte hindrat att våldet ökar och miljontals befolkar fängelserna. USA har 630 fångar per 100 000 invånare, vilket är högst andel i världen.

Trots tydliga rågångar har USA sin egen kyrka-stat problematik.

—  Lennarth Hambre

Trump ses alltså av vissa evangelikaler som frälsaren som ska rädda landet undan globaliseringens och socialismens fördärv – alltid Amerika först. Men världen över finns det 400 miljoner evangelikaler som tänker teologiskt på ett annat sätt än de amerikanska. Där är i stället den anglikanske prästen John Stott och Lausannedeklarationen ledstjärnan.

De täta banden mellan politiken och kyrkan har haft sitt pris. Många, inte minst i den unga generationen, ser en evangelikal kristendom de inte kan identifiera sig med och lämnar kyrkan – eller röstar demokratiskt, vilket ökade när Obama blev president. Ett mindre tätt beroende mellan partipolitiken och kyrkan kan bli den största utmaningen för det republikanska partiet i modern tid och, om man vill försöka se saken positivt, potentiellt väldigt hälsosamt för väckelsekristendomen.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig