Kärva tider kräver kyrklig kreativitet

Hur gör man som liten församling när elräkningarna skjuter inte bara i taket utan långt över taknocken? För många bär det emot att låsa dörren och sätta elementen på ett minimum för att undvika frysskador. I många kyrkors dna finns “den öppna kyrkan mitt i byn” djupt inpräntat.

I samtal med två medlemmar i en glesbygdsförsamling om dilemmat berättade de om den väg de valt. Under de kallaste vintermånaderna stänger de kyrkan och samlas i stället i hemmen. Visst kan det kanske kännas tråkigt, men det är inte per se något negativt. De första kristna samlades för brödsbrytelse i hemmen. Det var så allt började en gång. Och även om det är fantastiskt fint med våra fina och många gånger med kärlek, tid, svett och med gåvor påkostade lokaler, kan hemmagudstjänster också bli en möjlighet.

I individualiseringens och ensamhetens tidevarv kan en inbjudan till någons hem vara precis vad som behövs för att tröskeln att komma till kyrkan ska bli tillräckligt nedhyvlad. Att få sitta i någons varma kök och samtala om livet, tron och Guds ord, kan vara precis vad våra svenska ibland lite kalla hjärtan behöver. Och när en kyrka verkligen behövs – för till exempel begravning eller bröllop, ja, då kanske ortens kyrkor kan gå samman och hjälpas åt. Kanske behöver inte elräkningen vara enbart ett hot. Kanske kan det bli början på något nytt.

[ Höga elpriser kan stänga svenska kyrkor i vinter ]