Ledare

Ryskt religionsbruk ett försök att skapa legitimitet för kriget

Kommentar: Religiösa undertoner i kriget i Ukraina

Morden på den ukrainske pingstpastorn Anatoliy Prokopchuk och hans 19-årige son Oleksandr väcker avsky. Putins krig fortsätter att släcka liv och krossa familjer. Ett avskyvärt krig där religionsbruk spelar en stor roll.

Enligt uppgifter till organisationen Release International, som bevakar förföljelse av kristna, hade de ryska soldaterna vid gripandet av pastorn sagt att dennes kyrka “inte förtjänar att existera då den har anknytning till USA och västliga länder”. Den 26e november hittades Anatoliys och Oleksandrs torterade kroppar.

Påståendet att frikyrkor inte har rätt att existera på grund av sina internationella kopplingar är absurt, men också en välbekant del av det ryska religionsbruket. Organisationer och kyrkor med säte i bland annat Sverige har under lång tid fått allt svårare att bedriva verksamhet i Ryssland då de riskerat att stämplas som utländska agenter.

Under kriget har företrädare för den rysk-ortodoxa kyrkan välsignat såväl kriget, president Vladimir Putin som interkontinentala missiler. Bilderna på präster som välsignar stridsvagnar är bisarra. Religionsbruket och motståndet mot utländska kyrkor blir för Ryssland ett försök att skapa legitimitet för ett orättfärdigt krig.


Fler artiklar för dig