Vad kan man förvänta av kyrkan i framtiden

Det är fem år sedan Lutherjubiléet, 500 år efter att teserna spikades upp. Dagens ledarredaktion utmanade då kyrkan i Sverige med 9,5 teser. Kyrkor och samfund står i dag inför ännu större utmaningar än för fem år sedan. Svenska kyrkan har valt och tagit emot en ny ärkebiskop som under sin tid som biskop i Linköpings stift visat prov på församlingsfokus. Men Svenska kyrkan tappar medlemmar och med detta kyrkoavgifter. Just nu finns två olika områdeskyrkor i Falköping till salu på grund av minskade intäkter. Ett viktigt engagemang bland unga är konfirmationen. När det gäller antal konfirmander är dock tyvärr kurvan stadigt sjunkande och sedan 1970-talet dramatisk. För frikyrkans del har man under flera decennier lagt ner mindre församlingar och sålt kapell. Delvis har det med urbaniseringen att göra men också med rekrytering och tillväxt. Den senaste Frikyrkoundersökningen 2000-2020 och rapporten Kristen tro på glid visar tydligt att frikyrkan tappar medlemmar bland ungdomar och unga vuxna. Bland alla samfund finns det givetvis också positiva exempel som dock inte väger upp den negativa trenden.

Tillbakablickar hjälper oss att förstå hur kyrkan påverkade sin tid. När kyrkan började tappa inflytande blev fokus samhällets sekularisering. Under senare decennier har utmaningen förflyttats till den inre sekularisering som drabbar kyrkor och samfund. När frikyrkan var som mest dominerande som väckelserörelse fanns det ett verkligt läseri. Kyrkan blev tydlig kulturbärare både inom författarskap och inte minst inom musik. Svenska kyrkans körtradition och frikyrkans skolning av unga människor som musikanter har varit med och skapat ett musikunder. Ett annat område är frikyrkans entreprenörskap med rötter i Gnosjöandan och Svenska kyrkans förmåga att ge bidrag till svenska institutioner som sjukhusvård och kriminalvård. I dag är dessa insatser en självklarhet. Men frågan är vad som kommer i framtiden när kyrkans närvaro inte är lika självklar och uppskattad, även om den alltid efterfrågas vid samhällskriser.

Svaret borde vara att både Svenska kyrkan och frikyrkan behöver vända tillbaka till sitt ursprung som handlar om tro och hopp. Mycket arbete har lagts ner på form och språk, inte minst i frikyrkan. Fokus på innehållet hjälper dock kyrkan att bli tydlig. Förmedling av trons erfarenhet är trots allt den viktigaste uppgiften, särskilt i en tid då det på tidningars kultursidor debatteras kristen tro mer än tidigare. Samtidigt lever vi just nu med stort fokus på ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa, lågkonjunktur och varsel på arbetsmarknaden. Då behöver tron förmedlas i en anda av hopp. Såväl formulerat i The Message: Tron är det som ligger bakom allt som gör livet värt att leva.

Tron är det som ligger bakom allt som gör livet värt att leva

—  The Message

Det andra svaret på att kyrkans närvaro ska bli självklar i framtiden är evangeliet förmedlat i Andes kraft som alltid sker genom bön. Något nytt skedde när Alphakurserna startades, med sitt svenska ursprung i Kummelby kyrka. En miljö för gemenskap, måltid, tydlig presentation av evangeliet och utrymme för dialog, där alla frågor kunde ställas. Den Helige Ande-helgen har gett många den erfarenhet av Guds närvaro som intresserade människor längtade efter. Att låta detta prägla all evangelisation och mission är nödvändigt. Människor söker inte enbart intellektuella förklaringar till tron utan även en andlig erfarenhet. Det är i den andliga erfarenheten som vandringen börjar och kan leda fram till en mogen tro som också orkar med att möta livets svårigheter. En samhällstrend är att vi håller på att lämna glättigheten. Kriser leder ofta till att människor söker kontakt med en inre, djupare verklighet, kanske även en andlig verklighet.

[ Martin Graham gick alphakurs för att provocera men fann Gud ]

En tredje prioritering bör handlar om en gemenskap som känns, kärlekens evangelium. Det kommer till uttryck som socialt eller diakonalt engagemang. Det gäller både Sverige och internationellt. När regeringen och oppositionen i riksdagen ser om sitt eget hus kliver kyrkan fram. Här kan kyrkan göra skillnad på riktigt genom att tala om och i praktiken visa den stora bilden. Vi hör alla ihop i en större verklighet, Guds rike. Bergspredikan beskriver både de som sörjer och tröstar, de som är hungrande och fattiga men även de barmhärtiga, allt samtidigt. Många goda exempel visas upp under adventstid. 2023 kommer att utmana kyrkan mer än på många år.

2023 kommer att utmana kyrkan mer än på många år.

—  Lennarth Hambre

De kyrkor och samfund som tar sin USP, “unique selling point”, på allvar – att vara Jesu händer och fötter, Kristi kropp, konkret och påtagligt – kan också göra sin röst hörd i andra samhällsfrågor. Det kan exempelvis gälla människosyn, integration, psykisk ohälsa eller klimatfrågor. Uppfattas vi betyda något och vara relevanta i vår kärnverksamhet kommer människor utanför kyrkan att lyssna även i andra frågor.