En framtid utan arbete?

Robotgräsklipparna utanför bruket kämpade på. Det var efter en junivåffla i kaffestugan som jag stannade upp och tittade på maskinerna. Hela sommaren kröp de runt på de välansade gräsmattorna utanför pappersbruket. Som stora, svarta trilobiter. Förr i tiden var det en farbror som brukade klippa gräset, men när han gick i pension anställdes ingen ny. Trilobiterna tog över.

Mellan 2006 och 2011 försvann 450 000 svenska arbeten. De digitaliserades och robotiserades. I stället för arbetande människor ersattes dessa jobb av mer kostnadseffektiva maskiner och digitala lösningar. Och trenden har fortsatt.

Överallt möter vi dem numera, icke-människorna: när du köper din tågbiljett gör du det i en app, och inte över disk. När du handlar din mat gör du det i en automatisk kassa, ingen kassörska där inte. När, eller om, du lånar dina böcker på biblioteket sker detta helt fritt från all kontakt med bibliotekarier genom den smidiga lånestationen. När du pratar med kundtjänsten sker detta först efter att en datorröst i det längsta försökt slussa dig till en hemsida där ”de flesta frågor kan besvaras”. Vi tänker inte ens på det, så naturligt har det blivit, men människorna försvinner och ersätts i det tysta av digitala robotar.

Människan skapade arbetet, och tycks nu vara på väg att sopa ut arbetaren.

—  Steven Crosson

Människan skapade arbetet, och tycks nu vara på väg att sopa ut arbetaren. Aktiviteter vi i dag ser som naturligt mänskliga kommer även de i framtiden att digitaliseras. Allt ifrån taxiresor till läkarbesök kan inom en snar framtid vara helt eller delvis digitaliserade, effektiviserade och robotiserade. AI-lärare och AI-psykologer ligger inte långt borta, när kommer den första fullt datoriserade pastorn? Kommer aldrig att ske? Det sa också biografpianisten, växeloperatören och handsättaren.

Även om akademiska arbeten inte på något sätt står säkra för robotiseringen är det framför allt de enkla jobben som har försvunnit, och kommer fortsätta att försvinna. I Sverige är andelen enkla jobb redan lägst i EU, med bara 4,2 procent av arbetena så enkla att de inte kräver någon erfarenhet eller utbildning. Denna typ av arbeten kommer med all sannolikhet att minska ytterligare, under åren som kommer. Så som brukets vaktmästare.

[ Lärare sparkad för bild på profeten Muhammed  ]

De som framför allt drabbas är de som står långt bort från arbetsmarknadsidealet av en intellektuell, utbildad, snabbfotad, kreativ, agil arbetare. För den som har något större svårigheter, en diagnos, som inte kan språket eller har ett tydligt handikapp, kan det vara lättare att fångas upp av samhällets skyddsnät, än för de med lättare utmaningar. För exempelvis den med en begåvningsnivå (IQ) strax under genomsnittet, men med en IQ över det som behövs för att få stöd, är risken stor att man riskerar att falla mellan stolarna; inget stöd från samhället, men heller inga enkla jobb att söka då dessa är automatiserade.

I framtiden kommer vi alla behöva fundera på hur den ofrånkomliga digitaliseringen kan ske på ett klokt sätt, hur man kan göra det enkelt och lönsamt att anställa, när trilobiterna kryper allt närmre.

[ Frida Park: Du sköna nya AI-värld? ]