Ledare

FN tandlöst i Sudankrisen

Lennarth Hambre: Omvärlden får inte backa från att hjälpa ett folk som lider svårt

Maktkampen mellan de två juntaledarna Abdel Fattah al-Burhan och Mohamed Hamdan Dagalo urartade till ett rent inbördeskrig den 15 april som Dagen skrivit om (24/4). Både är anklagade för människorättsbrott och löftet om att överlämna landet i civilt styre verkar vara långt borta vid horisonten. Makthungriga generaler är alltid garanti för kaos.

Sudan präglades tidigt av kristet inflytande som växte sig starkt i kungadömet Nubien på 500-talet. Sedan Egypten etablerats som muslimsk stat kom kristendomen successivt att ersättas med Islam. I dag upplever kristna konvertiter i det muslimskt dominerade Sudan hårda påtryckningar från familj, släkt, samhälle och myndigheter trots att konversion avkriminaliserades 2020.

Genom åren av ständiga kriser och krig räknar man med att 300 000 har dödats och 2,7 miljoner människor har blivit hemlösa. Landet genomlever en djupgående humanitär kris där 47 procent lever i fattigdom och över 15 miljoner beräknas vara i behov av humanitärt stöd. Bakom varje siffra döljer sig ofattbart mänskligt lidande.

År 2020 avslutade FN sin fredsbevarande insats. Men under åren har omfattande humanitära insatser genomförts. Stora internationella biståndsinsatser är pågående i landet, även under konflikterna. Sverige är en stor biståndsaktör och kristna organisationer gör omfattande insatser med utbildning och jobbskapande, sanitet, vatten och hälsa.

Makthungriga generaler är alltid garanti för kaos.

—  Lennarth Hambre

Den nuvarande krisen går inte att förstå utan kunskap om de geopolitiska krafter som är verksamma. Många intressen har engagerat sig för den akuta situationen under de senaste månaderna. Detta har inte hjälpt. FN har tillsammans med Afrikanska Unionen, Arabförbundet, USA och Ryssland försökt att hindra utbrottet av inbördeskrig. Det finns en misstro där antivästliga och antikapitalistiska krafter förstärker de antidemokratiska krafterna. Intresset från rysk sida för baser i Röda havet har också växt sig starkare.

FN:s återkommande och enträgna försök att mäkla fred i Sudan har krävt stora insatser. I dag, efter ytterligare utbrott av inbördeskrig i Sudan, framstår insatserna som ogjorda. Inte minst i ljuset av att Rysslands utrikesminister Lavrov fattade ordförandeklubban i säkerhetsrådet med uppgift att skydda den internationella rättsordningen. Trots invasion och krig i Ukraina och stödjande Wagnergrupper i Sudan är Ryssland som permanent medlem i FN:s säkerhetsråd återkommande ordförande var 15:e månad.

Hur Ryssland utövar inflytande och makt visade sig inte minst när generalförsamlingen i FN röstade kring Rysslands invasion av Ukraina. 26 av 54 afrikanska länder avstod från att rösta eller röstade blankt när 140 länder röstade för resolutionen mot Ryssland. Det tandlösa FN är i stort behov av reformering.

När det sker tydliga brott mot mänskliga rättigheter under ett auktoritärt styre bör FN överväga sanktioner. Men omvärlden får inte backa från att hjälpa folket i dess pågående svåra lidande. Trots sina uppenbart stora problem har FN-systemet fortsatt en viktig roll för att bistå att stabilisera Sudan.

Fler artiklar för dig