Det behövs ett förnyat kyrkligt engagemang för Israel

Det är tidig vår och jag befinner mig på jobbuppdrag i Israel tillsammans med kollegor. Vi pustar ut efter en lång dags vandring bland heliga platser och har begett oss till den berömda matmarknaden Mahane Yehuda i Jerusalem för att äta. Stämningen är på topp. Sabbaten ska strax inträda och det myllrar av liv och människor som passar på att handla det sista innan vilodagen ska helgas. Dofter av kryddor, mat och efterrätter, allt i en salig blandning. Shabbat Shalom.

Väl hemma i Sverige ett par veckor senare väller nyhetsnotiserna plötsligt in i mobiltelefonen och berättar att någon kört rakt in i en folkmassa vid just Mahane Yehuda-marknaden. ”SJU SKADADE I NY TERRORATTACK” Bara en i raden av de senaste månadernas terrorattacker i Israel.

När staten Israel nu firar 75 år är det fortfarande med hot och terror som vardag. De flesta israeler är dock fast beslutna att inte låta det hindra vardagslivet men det är tydligt att landet fortsatt är beroende av omvärldens stöd, också de kristnas.

Ändå, våra andliga rötter finns i Jerusalem.

—  Felicia Ferreira

Som det dokument som publiceras i dag visar varierar engagemanget för Israel i frikyrkorna och den självklara kärlek som funnits i många församlingar i tidigare generationer verkar ha svalnat. En del av förklaringen stavas troligen politik och en allt för ensidig medierapportering från regionen. En annan att många ser ämnet Israel som minerat område.

Ändå, våra andliga rötter finns i Jerusalem.

Och jag vill slå fast att det självklart går att kombinera ett stöd för Israel, det judiska folket och absolut nolltolerans mot antisemitism, med ett engagemang för palestiniernas situation.

[ Felicia Ferreira: Jag är jude ]

För en del kristna utgör den teologiska förståelsen, såsom eskatologi, en viktig grund för engagemanget. Israel och det judiska folket blir per se ett tydligt tecken på att Israels Gud finns. För andra handlar det om att stå på rätt sida i en kamp mellan demokrati och diktatur. Det kan också handla om tacksamhet till det folk och den gudstro som är ursprunget till den kristna tron.

Dessa engagemang är fullt möjliga samtidigt som man lider också med det palestinska folket. Många kristna palestinier känner sig dessutom extra klämda i den politiska konflikt som pågår. Det är dock viktigt med flera perspektiv i analysen av vad som är huvudorsakerna till palestiniernas lidande. Är det ockupationen som är det stora problemet eller de korrumperade ledarna som inte ser till befolkningens bästa?

Oavsett analys torde det alltjämt finnas goda skäl att känna engagemang för Israel och landets rätt att existera inom säkra gränser. Det har gått 75 år sedan David Ben-Gurion proklamerade den judiska staten Israels födelse. Låt oss önska Jerusalem frid också de nästkommande 75 åren med ett förnyat engagemang. Shalom!

[ Tusentals tog avsked av israeliska systrar som sköts ihjäl i terrordåd ]