Kristdemokraterna har som flera andra partier gott om utmaningar. Men huruvida Ebba Busch i nuläget kan sitta kvar som partiledare är inte en av dem.
Nya “tuffare-tag-KD” möter klassiska “mjukis-KD” om man ska tolka den senaste tidens signaler från partiet. En ny partisekreterare som tycks företräda en mjukare profil jämfört med den tidigare och Jakob Forssmeds bejublade deltagande i partiledardebatten i helgen är en tydlig flört med de lite mer traditionella folkrörelseväljarna och företrädarna. Ebba Buschs tal på kommundagarna, en utredning om ny familjepolitik och tonalitet i debattartiklar är andra tydliga tecken som många tolkar som en omläggning av tonalitet till något annat än vad som hörts från partitoppen senaste åren.
Det är trångt till höger i regeringsställning och som de senaste opinionssiffrorna visar måste KD hitta en tydligare profil som skiljer sig från M och SD. Med opinionssiffror under riksdagsspärren ökar pressen. Deras bästa chans är att återta och synliggöra fokuset på frågor som ensamhet, resurssvaga familjer, förbättrad vård för alla och en ideologi som främjar gemenskap i samhället i motsats till polarisering. Politiken i dessa mjuka frågor finns redan, men nu väljer partiet att prioritera den.
Med högersvängen har KD vunnit en del nya väljare såväl som partiföreträdare. Därför blir Ebba Buschs största utmaning att få ihop de nyvunna med dem som saknat det mer traditionella klassiska kristdemokratiska fokuset. En utmaning, men inget nytt för Ebba Busch med åtta års erfarenhet av just detta.
[ Frida Park: Liza-Maria Norlin är i mångt och mycket Ingerös raka motsats ]
