Klarar EFK att hålla ihop i hbtq-frågorna?

Nej, inte alla kommer bli nöjda. En del kommer ropa ”kätteri” eller ”reaktionärt”, i vissa fall utan att ha läst mer än några enstaka rader ur EFK:s nästan 300 sidor långa teologiska bearbetning av samkönade relationer. Men rapporten förtjänas att läsas.

När Niklas Piensoho, föreståndare i Stockholm Filadelfia, i en undervisningsserie i höstas behandlade brännande frågor i Bibeln, kommenterade den här ledarsidan att om kyrkan är tyst kommer frågan om samkönade relationer ändå avgöras inom loppet av en generation. Samtal är alltid en bättre väg än tystnad.

Det samtalet går inte att föra utan respekt för att kristna befinner sig på olika platser i sin vandring i tron och inte heller utan att tala med personerna saken berör – personer som ofta upplevt att dörren till frikyrkan stängts när man klivit ur garderoben som forskaren Charlotta Carlström skriver om i En villkorad gemenskap. Kyrkan behöver hitta en väg framåt för evangelium, i kombination med viktiga pastorala insikter. Hur gör man det i ett av världens mest sekulariserade länder där dessutom få troende läser Bibeln?

Den frågan har EFK tagit sig an i en tre år lång process, som Dagen skriver om. En viktig utgångspunkt i rapporten Helighet och barmhärtighet som släpptes i helgen handlar om att splittring inte är ett alternativ eftersom enheten i sig har ett värde som ett vittnesbörd om Jesus själv (Rom 15:7). Men hur stora olikheter klarar en rörelse av att härbärgera utan att gå sönder, en fråga som är aktuell även för andra samfund?

Hur stora olikheter klarar en rörelse av att härbärgera utan att gå sönder?

—  Frida Park

Boken lanserar det man kallar för en ”radikal medelväg”. Röster från internationella partners som varnar för den svenska utvecklingen får komma till tals. Erfarenheter från andra evangelikala sammanhang som bearbetat frågan och vad detta lett till presenteras. Oroliga röster från medlemmar i samfundet citeras. Men också berättelserna från dem frågan berör – en med bejakande hållning och en med klassisk äktenskapssyn. Dessutom görs en analys av rådande värderingar och kultur i Sverige – vårt missionsfält. Även om brister finns bidrar bredden till en sällsynt helhet.

Rapporten har även undersökt vad trosinnehåll, nutida forskning och pastorala avvägningar har att säga kyrkan i dag. Först slås den evangelikala bibelsynen fast – varken fundamentalistisk eller liberal och därefter görs gedigna genomgångar av för frågan aktuella bibelord med möjliga tolkningar. Pedagogiskt landar rapporten, för någon möjligen förvånande, i att samkönat sex är synd.

Samtidigt refererar man till nutida forskning om att sexualitet inte är något man väljer och att det kan konstateras att kristna initiativ genom åren att hjälpa homosexuella att ”bli helade” eller ”be bort” sin läggning inte varit framgångsrika. Alltså, konstaterar man, handlar homosexualitet om en naturlig brustenhet – en inte alldeles okontroversiell ståndpunkt bland de som förespråkar en bejakande hållning och hellre vill se det som en del i Guds naturliga mångfald och variation i skapelsen.

[ Frida Park: Är kyrkan tyst kommer hbtq-frågorna ändå avgöras inom loppet av en generation ]

Homosexualitet som ”naturlig brustenhet” får konsekvenser för församlingen – till exempel avseende omvändelseförsök, medlemskap, dop och ledarpositioner, och på dessa områden gör EFK också en positionsförflyttning. Dock inte i sin klassiska äktenskapssyn (som lämnas i stort sett okommenterad) även om man skriver att en pastor i vissa fall kan behöva vägleda ett par till en livslång överlåten samkönad relation som är bättre än en splittrad familj.

Bakom ställningstagandena återfinns EFK:s ledord: missionell, baptistisk, evangelikal och karismatisk. Det missionella perspektivet rymmer till exempel både Guds helighet och Guds barmhärtighet. Men också behovet av att i en viss kultur samtidigt undanröja hinder för evangeliet och kallelsen att vara en profetisk röst. Här lyfts polygami som exempel för när kyrkan på missionsfältet hittat en pragmatisk och profetisk väg som inte innebär splittrande av familjer men inte heller ett okritiskt godkännande av samlevnadsformen. Men också hur Paulus, trots beslutet från rådet i Jerusalem att omskärelse för hedningar var onödigt, lät omskära Timoteus för att undanröja stötestenar för evangeliet.

Vad är stötestenar för evangeliet i Sverige dag?

—  Frida Park

Vad är stötestenar för evangeliet i Sverige dag? Missionärer i alla tider, i olika kulturer, har behövt tona ned sådant som inte är centralt i evangeliet, eftersom det ”ofta är att börja i fel ände om man börjar med att angripa beteenden man uppfattar som ogudaktiga”. Avgörande här blir då att definiera vad som är centralt och perifert i evangeliet.

För vissa är säkert frågan om samkönade relationer central, men, menar rapporten, inte för evangeliet – som är det som formar oss till Kristuslikhet. Utifrån denna slutsats refererar man till Apg 15:19 om att ”inte göra det svårt för de hedningar som omvänder sig till Gud”.

Läsarna uppmanas att inte stanna vid rapportens slutsats att samkönat sex i Bibeln ses som ”moralisk orenhet”, utan fortsatt gemensamt söka skälen till detta och hur vi med hjälp av Andens ledning kan förstå detta i dag. Här lämnas dock läsarna oförklarligt utan förslag på skäl. Linjerna dras inte ut. Varför?

En annan brist är avsaknaden av en förklaring till varför och hur ”HBTQ+” används i rapporten. Q, ”queer”, innebär enligt RFSL att ”exempelvis … ha en icke-monogam relation eller att skaffa barn med en vän i stället för en kärlekspartner”. Utöver ”hbtq” har författarna lagt till “+” som inkluderar andra sexuella läggningar. Hur EFK som kyrka ser på ”Q” och “+”framgår inte.

Bristerna förtar dock inte rapportens förtjänster. Man behöver nämligen inte instämma i EFK:s alla resonemang och slutsatser för att ha glädje av denna ambitiösa helhet – i motsats till samtidens tröttsamma fragmentariska åsikter eller Youtube-predikanters svartvita utläggningar av komplexa bibelord.

[ EFK-ledarna: Inte trovärdigt att utestänga samkönade par från kyrkorna ]

Var och en som tar sig tid att fördjupa sig i rapporten får en möjlighet att spegla sig i EFK:s tolkningar eftersom rapporten också kostat på sig att redovisa flera rimliga vägar och tolkningar – att hålla med om eller förkasta. Helighet och barmhärtighet har även bortsett från själva sakfrågan potential att bli ett viktigt bidrag, inte bara för EFK utan för hela kristenheten. Detta inte minst i det föredömliga att våga ta sig an en för många svår fråga och bortom meningsskiljaktigheter tillsammans brottas med sina egna fördomar, sin teologi och sin identitet som rörelse. Det förhållningssättet till Gudsordet och sina medmänniskor skulle fler behöva ta efter.

Men rapporten är kontroversiell och kommer skaka om. För även om det återkommande poängteras att EFK vill kunna rymma olikheter där man ger varandra frihet, finns det en brytpunkt när friheten sker på bekostnad av den gemensamma överlåtelsen. Finns enheten då? Mottagandet och den fortsatta bearbetningen får utvisa om Evangeliska frikyrkan klarar av den inte alldeles enkla balansgång den föreslagna radikala tredje medelvägen verkar innebära.

[ Blandade reaktioner på EFK:s hbtq-rapport ]