Krävande kristet ledarskap

Alphaledare och tidigare Dagenmedarbetaren Carl-Henric Jaktlund intervjuad i Dagen den 25/7 får frågan; Vad ångrar du mest? Svaret, ”att jag inte långt tidigare började med regelbundna själavårds- och vägledningssamtal”, är en utmaning för alla i offentlig församlingstjänst. Pastorala tjänster inom Kriminalvården och Sjukhuskyrkan har under lång tid haft vägledningssamtal. Struktur har också länge funnits för andlig vägledning för vigda tjänster inom Svenska kyrkan. Frikyrkan har däremot varit bristfällig och svagt strukturerad i denna fråga. Alltför ofta blir det aktuellt med bearbetning först vid personliga kriser eller konflikter.

En viss bearbetning sker givetvis under studietiden och de första åren i tjänst för blivande pastorer, präster och diakoner. Detta sker även på frikyrkliga teologiska seminarier, men det är i den påfrestande verkligheten som samtalen bör intensifieras. Kristet ledarskap är krävande. Inte alltid kommer de bästa sidorna och de klokaste beteenden fram i dialog med de människor som det finns ett ansvar för.

[ Steven Crosson: Själavårds ska vårda människor men aldrig behandla psykisk sjukdom ]

Det kan inte vara meningen att livets hårda skola ska utbilda alla pastorer och präster

—  Lennarth Hambre

Att pastorer och andliga ledare själva får andlig vägledning och själavård bör vara inbyggt i alla offentliga pastorala eller vigda tjänster. Att dessutom för egen del föra samtal med beteendevetare eller KBT-samtal för egen bearbetning, sätta ord på sina brister och utveckla det som ger bidrag till andra är en del av ledarutvecklingen. Det kan inte vara meningen att livets hårda skola ska utbilda alla pastorer och präster när det i dag finns bra kompetens att ta hjälp av.

[ Carl-Henrik Jaktlund: Jag ångrar att jag inte började med själavård tidigare ]