Ingen självklarhet med demokrati

The Economist har introducerat det som kallas demokratiindex. Endast 20 av 167 poängsatta länder räknas till fullt utvecklade demokratier. De nordiska länderna är i topp med Norge högst upp, och Sverige på fjärde plats. Ett antal av de länder som nu kritiserar Sverige inom den muslimska samarbetsorganisationen Organisation of Islamic Cooperation (OIC) har ett flertal demokratiska hybridregimer eller auktoritära regimer som medlemmar. Ryssland är observatör. Längst ner på listan placerar sig Afghanistan, Myanmar och Centralafrikanska republiken men där finns också Saudiarabien och Irak.

Svenska medborgare, regering och riksdag behöver fortsätta att värna demokratin, yttrandefriheten och möjlighet att kritisera både våra egna och andra länders politiska och religiösa system. Auktoritära och kuvande beteenden har en tendens att få fäste inte bara bland uppenbart auktoritära regimer utan också i väst.

Militärdiktaturen i Myanmar har den senaste veckan benådat Aung San Suu Kyi på fem av 19 punkter som hon anklagats och fällts för 2019 i en teaterliknande rättegång. Om dessa beslut får någon som helst betydelse för hennes frihet står i stjärnorna. Kanske handlar det bara om att från diktaturens sida försöka skapa lite sympati. Ett spel för gallerierna.

Vi har dessutom ett flertal länder med demokratiska brister nära inpå knuten. EU-länder som Polen, Rumänien och Ungern tillsammans med USA klassas som demokratier med anmärkning. Föreställningen om att demokrati som vi känner den i de nordiska länderna håller på att utbreda sig är tyvärr felaktig.

[ Steven Crosson: En västerländsk tradition att provocera ]

Demokratiska rättigheter som pluralism, grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter samt fungerande maktdelning är inte en självklarhet och måste på allt sätt försvaras. Både Sveriges regering och opposition bör vara observanta på vem och vilka som nu kritiserar den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Att göra anpassningar för att lugna auktoritära muslimska regimer är förkastligt. När auktoritära länder blandar politisk- och religiös makt skapas en farlig bryggd som demokratiska länder måste föra en dialog med, men tydligt markera emot. Det gäller vårt egna lands friheter så väl som den kommande NATO-anslutningen.

Den tidiga arbetarrörelsen och kvinnorörelsen i början av förra århundradet tillsammans med den då växande frikyrkorörelsen har betalat ett högt pris för det vi i dag uppnått som fungerande demokrati. De första baptisterna fick åka fångkärra efter troendedop medan enkla kvinnor yttrande sig och hade full rösträtt på församlingsmöten 70 år före kvinnlig rösträtt till riskdagen.

I Sverige prövar nu regeringen direktiv till frågan om att göra begränsningar i ordningslagen med anledning av återkommande koranbränningar. Även om man finner att det finns flera risker än den rent lokala, exempelvis landets säkerhet, så är det inget bra tecken om Islamistiska auktoritära länder lyckas pressa världens fjärde demokrati till ändringar i den svenska ordningslagen.

[ Frida park: Visst kan en koranbränning vara hatbrott ]